SjÀlv fÄr jag typ ett utbrott varannan dag över sunkigt badrum, trasiga persienner, fula prydnadskuddar, mystiska högar med böcker och tidskrifter och en kÀllare fylld av bös. NÀr jag tittar ut över terrassen ser jag bara det hemska svarta utebordet i fejktrÀ som börjar lukta petroleumprodukt sÄ fort solen lyser pÄ det och inte det vackra elefantgrÀset som börjat vÀxa till sig i rabatten.
I stÀllet för att glÀdjas Ät min privilegierade tillvaro i en rymlig villa, dÀr ljuset flödar in genom stora fönster dÀr tre personer i karantÀn kunnat arbeta i varsitt rum utan att störa varandra, kÀnner jag mig alltsÄ ofta missbelÄten med det som Àr mitt hem.
Det Àr helt galet, för det Àr ju hemma jag ska mÄ som allra bÀst, kÀnna mig mest tillfreds, kunna slappna av och bara vara.
Vi Àr mÄnga som gÄr runt med en gnagande kÀnsla av att vÄra hem kunde vara lite bÀttre. Mer vÀlstÀdade, mer unika, snyggare, hÀrligare och "drömmigare".
DÄ Àr det lÀtt hÀnt att man tillÄter sig en stunds surfande pÄ inrednings- och bostadssajter och sociala medier. "SÄ skapar du en mysigare uteplats" eller "SÄ förnyar du badrummet" uppmanar inredningsmagasinen. Bloggarna fyller pÄ med bildbomber av "De 20 coolaste dukningarna" och barfotakvinnor i vitt som fixar kreativa blomsterarrangemang av trÀdgÄrdsavfall.
Blir vi inspirerade av det? Inte sÀrskilt. Det som hÀnder Àr i regel att missnöjet bara ökar ett snÀpp till och att lusten att köpa trave nya assietter blir alltmer pÄtrÀngande.
Vi vet ju dessutom att bilderna visar stajlade miljöer som inte Àr tÀnkta att leva i. Visst kan vi testa att baxa in en sammetsfÄtölj och tÀnda levande ljus i badrummet och aldrig nÄgonsin sÀtta pÄ duschen. Eller slÀpa ut farfars byrÄ och tvÄ sittpuffar i lÀder pÄ balkongen eller uteplatsen och hoppas att det inte ska regna.
Det Àr mÀnskligt att tro att grÀset Àr grönare pÄ andra sidan och att fantisera om en bÀttre tillvaro. Kanske Àr det dÀrför det avskyvÀrda begreppet "drömmig" har blivit sÄ stort i inredningssammanhang. Det handlar inte om hur nÄgot ser ut, utan om att försöka fÄnga det ouppnÄeliga, det som vi ser genom ett förskönande filter.
Ibland kommer jag ÀndÄ pÄ mig sjÀlv med att trivas alldeles förtrÀffligt hemma. DÄ sitter jag i trÀdgÄrdens allra risigaste hörn i en gammal gisten utesoffa och hör grannen klippa sin fina grÀsmatta pÄ andra sidan planket.