Längtan efter vårljuset som sakta klättrar nerför himlen och stannar så mycket längre är därför kolossal. Att bläddra bland förlagens vårsläpp gör längtan lite mindre. Vilka böcker ska jag läsa de där ljuva första vårdagarna?
Karin Smirnoffs avslutande bok ”Sen for jag hem” i serien om Jana Kippo är nog den bok jag längtar mest efter. De två första böckerna knockade mig totalt. De var som en poetisk virvelvind av känslor kring det förflutna och det som komma ska.
Jag är även nyfiken på Delia Owens ”Där kräftorna sjunger”. Den har legat på New York Times bästsäljarlista i över ett år och handlar om enstöringen Kya som lever i samklang med naturen vid North Carolinas kust. Ett mord sker och Kya blir misstänkt. Men hon är ju såklart inte den som alla tror. Spännande att få läsa om en plats som North Carolina. Det är lätt att glömma bort att varken New York eller Los Angeles är måttstock för USA hur egentligen är.
När den politiska kartan ritas om här i Sverige är boken om 20-talets Tyskland i ”Nätterna på Winterfeldtplatz” av Elin Boardy högintressant. Den handlar om 20-åriga Hedvig från Göteborg, som möter levnadsglada, avvikande och revolutionära människor i Berlin. Men nazisternas maktövertagande rycker allt närmare. Hur kommer det sig att människan räds det annorlunda?
Som journalist är jag extra nyfiken på det samtidshistoriska reportaget ”Säg inget – en sann historia om mord och terror på Nordirland” av Patrick Radden Keefe. Den ensamstående tiobarnsmamman Jean McConville kidnappades 1972 från sitt hem för att aldrig återses igen. Fallet berörde hela Nordirland och skar en ännu djupare klyfta i det redan blodiga IRA-kriget. Ett fascinerande reportage om en konflikt som på något sätt alltid funnits under min uppväxt.
”Vuxna människor” är norska Marie Auberts andra bok, omtalad redan före utgivningen då hennes tidigare verk varit strålande. Nya boken handlar om det känslomässiga kaoset kring en avgörande fas i livet. Jag är otroligt svag för vackra bokomslag och detta får definitivt priset som det finaste i vår!
Christina Wahldéns nya deckare ”Nämn inte de döda” utspelar sig i Australien och delvis bland urbefolkningen. Det är modigt av en svensk författare att skriva om ett annat lands lagar och polisarbete och låter hur spännande som helst.
Åh, kan våren komma nu!