Halvhjärtad paradgata i Eskilstuna får inte liv i stan

Jag har en komplex relation till min hemstad. Alltid behövt motivera för utomstående vänner varför Eskilstuna är ett bra alternativ. Ibland ljuger jag. Trots det så var jag hela tiden inställd på att flytta tillbaka hit efter min examen.

Ombyggnationen av Drottninggatan marknadsförs som Eskilstunas nya paradgata. Vem ska den attrahera egentligen?

Ombyggnationen av Drottninggatan marknadsförs som Eskilstunas nya paradgata. Vem ska den attrahera egentligen?

Foto: Malin Johansson

Krönika2023-05-31 07:55
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Strax före jul så tog jag en kvällspromenad längs med Drottninggatan i Eskilstuna – den nya ”paradgatan.” En promenad som gjorde mig mer besviken ju längre ned jag kom. Olika sorters lyktstolpar, olika färg på alla papperskorgar, fula busskurer och hemska placeringar av sittbänkar. Vem ska sätta sig ned för att vila på en bänk vars placering gör att du stirrar rakt in i en garagevägg? Det finns inget sammanhang på hela gatan. 

Drottninggatan marknadsförs som stadens nya paradgata – jag håller inte med. Det har inte bara att göra med ombyggnationen i sig, utan avsaknaden av intresse för att göra Eskilstuna ännu bättre.

undefined
Kom! Vi sätter oss här och kollar på... ja vadå?

Jag tror att det finns fler än jag som kämpar med relationen till sin hemstad. Var ska människor i min ålder gå ut? Ska vi trängas på den enda klubben i staden med alla andra ungdomar och betala ett orimligt pris bara för att få komma in? Om jag ska gå ut på dejt – ska vi äta burgare då? Vilken restaurang i Eskilstuna räknas till de finare? Det finns så många frågor jag skulle vilja ställa och förbättringar jag skulle vilja göra. 

Jag tror på Eskilstuna. Det har jag alltid gjort. Staden har sina glimtar. 

Ett nytt universitet med studenter som flyttat hit, ett bryggeri med en fantastisk sommarpub, en bra arena, ett nyöppnat taproom och en otroligt fin biograf. För att inte tala om kvällspromenaderna i Gamla Staden.

Men med ett centrum som dör ut så hjälper ingen paradgata. Oavsett om den hade utformats bättre eller inte. Ombyggnationen känns halvhjärtad. 

undefined
En sittbänk på Drottninggatan där man behöver se upp för att inte bli påkörd när man gubbsträcker på benen.

Vad behövs för att en stad ska räknas som levande? 

Enligt Eskilstuna så är det ännu fler bostäder – trots att flertalet nybyggnationer står tomma. Jag tror inte att lösningen ligger i fler bostäder eller en ny takbar. Det är enkelt för mig att säga – men jag vet vad jag skulle vilja ha.

Att Eskilstunaån utnyttjades och då till restauranger med ett enkelt och självsäkert koncept. Pubar eller arkadhallar med biljard, pingis, dart, shuffleboard och quizkvällar. Torget får gärna användas som en uteservering men den behöver inte vara fast i ett glashus. En tydlig och nytänkande stadsidentitet är vad Eskilstuna behöver.

Jag uppmanar till att ta en promenad på paradgatan och välja ut en bra bänk för att titta ut över Eskilstunas nya boulevard.

undefined
Malin Johansson, ny krönikör och frilansmedarbetare på kultur- och nöjesredaktionen.