I tv-serien "Normala människor" i SVT spelar Paul Mescal arbetarklasskillen Connel som blir förälskad i den rika och udda Marian och inte riktigt vågar stå för det inför sina vänner.
Det känns som om "alla" pratar om den brittiska tv-serien "Normala människor" just nu. I alla fall "alla" vuxna kvinnor. Och visst slår det gnistor om seriens vackra och fint gestaltade huvudpersoner, Marian (Daisy Edgar Jones) och Connel (Paul Mescal), som älskar varandra så mycket men aldrig tycks nå hela vägen med sin relation.
Serien utspelar sig i republiken Irland och bygger på en roman av Sally Rooney som kom ut för ett par år sedan. Författaren har även medverkat i arbetet med manuset.
Historien börjar i en håla i grevskapet Sligo, där den rika överklassflickan Marian går i gymnasiet. Hon har har inga vänner i skolan, anses allmänt vara väldigt konstig och i hennes hem råder iskyla. Hon lider av svårt självförakt och stöter bort människor genom att aldrig missa chansen att komma med sarkasmer
I Marians klass går också den framgångsrika fotbollskillen Connel, vars superhärliga unga mamma sköter städningen i Marians hem. På så vis träffas Marian och Connel utanför skolan. Det visar sig att den populära Connel också har svårt att passa in i småstaden. Passion uppstår - men Connel, som redan i unga år uppvisar starka drag av kulturman, vågar inte stå för relationen inför sina kompisar. Sveket blir till slut för mycket för Marian, som gör slut.
När de träffas igen går de båda på prestigeutbildningar på Trinity College i Dublin. Nu är rollerna ombytta. Marian har en stor vänkrets, medan Connel har svårt att finna sig tillrätta. Trots att han har stor framgång i sina engelskastudier kan han inte sätta ord på sin kärlek till den känslomässigt sköra Marian. Det gör att de glider isär och ut på mer eller mindre destruktiva vägar, där klass och komplicerade familjeband spelar stor roll, innan de möts igen och igen.
Daisy Edgar Jones spelar Marian, en självdestruktiv och passionerad överklasstjej. I tv-serien "Normala människor" får vi förja hennes drabbande kärlekshistoria med Connel.
"Normala människor" är verkligen en härlig serie, välgjord, snygg, aktuell och modig i sin ambition att låta alla sorters känslor få utrymme. Psykisk ohälsa, osunda relationer, självhat och misslyckanden är inget man väjer för i denna i övrigt klassiska romantikberättelse om kärlek och personlig utveckling.
Ändå är mitt öga är torrt ända fram till sluttexterna. Kanske för att jag är lite allergisk mot berättelsens grundläggande tema - en människa "räddar" en annan, eller som i det här fallet, två människor "räddar" varandra. Dessutom är det en aning för mycket "50 shades of grey" möter "Fyra bröllop och en begravning".