Lars-Erik (Ulf Stenberg), Bosse (Björn Elgerd) och Josh (Edvin Bredefeldt) på travet.
"Spelskandalen" är ett fartfyllt kostymdrama med verklighetsbakgrund som utspelar sig just när 1980-talet blir 90-tal och handlar om Bosse, en ung kille från Piteå som är professionell spelare. Tillsammans med två polare dras han in i en härva med läggmatcher i olika sporter. Så småningom blåser de Tipstjänst (numera Svenska spel) på många miljoner kronor.
Serien "Spelskandalen" är lite som en glåmig lillebror till Jonas Åkerlunds påkostade Netflix-serie "Clark" som släpptes i maj i år, och det är menat som beröm. Här används också greppet att låta huvudpersonen tala direkt till publiken. Även om jag börjar bli rejält trött på greppet att bryta den fjärde väggen, så funkar det bra här. Bosse förklarar det komplicerande och hintar vad som komma skall.
Hur illa man än tycker om Pite-Bosse och hans kompisars gärningar kan man ändå inte låta bli att charmas och vilja veta vad som ska hända (fast man i stort sett redan känner till storyn).
Dessutom gjorde efterspelet till den verkliga "Spelskandalen", som avslöjades av Expressen och dess dåvarande sportchefen Thomas Malmquist, att offer/skurk-rollerna blev lite grumliga. Både idrotten och Tipstjänst lade locket på och Expressens granskning blev ifrågasatt. Det gick så långt att Expressens chefredaktör Bo Strömstedt blev åtalad för förtal. Tryckfrihetsjuryn friade dock tidningen på alla punkter. Tio år senare trädde en av idrottsmännen som tagit mutor för att "lägga sig" fram och bekräftade storyn.
Huvudrollen spelas av Björn Elgerd, som borde få sitt riktigt stora genombrott i den här serien. Dessutom medverkar Ulf Stenberg (skådespelare bosatt i Nyköping) i rollen som hans rullstolsburne polare Lars-Erik. Han lyckas ladda alla scener han är med i med en nervig energi. Andra starka insatser görs av Eva Melander och Josefin Asplund.
Josefin Asplund spelar Therese som arbetar på Tipstjänst och listar ut vad Bosse och hans kumpaner ägnat sig åt.
Rent visuellt finns en massa godis för den som göra ett återbesök till 1990-talet. Här fläskas det på med tidstypiska kläder, möbler, maträtter och hemelektronik, som knapptelefoner, tjock-tv och telefonautomater.
Ibland blir 90-talsreferenserna nästan för mycket, som när Bosse köper en wokpanna till sin mamma och hon ger sig i kast med att laga asiatiskt. Men jag får i alla fall många härliga flashbacks när de spelar Leila K, radiosporten refererar till Katrineholm SK:s bandylag och Bosse och hans kompis tar tåget till Flen.