I Floda och Stora Malms kyrkor stals silver och mässing värda en och en halv miljon i 2001 års penningvärde. Bilden från Floda kyrka.
Eller är det "finare" att norpa gamla böcker på Kungliga biblioteket i Tjockhult än att lägga vantarna på kyrksilver i Stora Malm och Floda och stjäla vikingaguld på Gotland?
Bibliotekstjuven Burius från Eskilstuna är på tapeten igen. Man kan tycka att det göttaste borde vara utsuget vid det här laget. För först kom nyhetsrapporteringen, sedan dokumentären, därefter tv-serien med Gustaf Skarsgård som tjuven själv. På det en skräckroman och en pjäs på Stockholms stadsteater. Plus en ändlös radda reportage i tidningar, poddar och program. På Sveriges Radios hemsida finns ett 30-tal artiklar och på nätet ger han nästan 3 500 000 träffar. Karln är analyserad inifrån och ut.
Havorringen är ett av Sveriges mest spektakulära guldfynd. Halsringen vägde nästan ett kilo och drog besökare från hela världen till Gotlands fornsal. Tills den plötsligt stals under mystiska omständigheter. Ringen på bilden är en kopia.
Räcker det inte nu?
Ingalunda.
I höst är det dags att veva den tragiska historien än en gång. I en ny bok, "Brottsplats KB" ger hans arbetskamrater sin syn på saken. "Hisnande detaljer" utlovas. Och inkomster till författarna får man förmoda.
Men hur många har hört talas om Engeström? Å ena sidan respekterad arkeolog i Visbys kulturelit, å andra sidan långfingrad kleptoman som stal som en korp. Utöver gotländska fornfynd även silverlampetter i Stora Malms kyrka och barockmässing i Flodas dito – under förevändningen att han skulle titta på glasfönster.
KB-mannen är genomtröskad. Men om Gotlands och Sörmlands stortjuv vet vi nästan ingenting. Trots att båda kulturmännen opererade ungefär samtidigt. Och Engeström troligen plockade på sig minst lika stora värden som Burius.
Gustaf Skarsgård spelade huvudrollen i tv-serien om den så kallade KB-mannen som stal värdefulla böcker på Kungliga biblioteket och sålde dem på auktionshus ute i Europa.
Samtidigt som B började byta antika böcker mot pengar så försvann ett av Sveriges mest spektakulära guldfynd från Gotlands museum. Havorringen, en nästan ett kilo tung guldhalsring – den som bar den måste ha gått hukad – hittades på Gotland 1961.
Jätteringen placerades i Gotlands fornsal och drog besökare från hela världen. Tills den plötsligt försvann under mystiska omständigheter. Ingen vet, mer än att det troligen handlade om ett insiderbrott. Inget kunde bevisas, men Engeström var starkt misstänkt. Genom sitt arbete hade han tillgång till öns alla museer och kyrkor. Om Visbys kulturelit anade oråd, så höll den tyst. Engeströms fester var överdådiga och eftertraktade. De som till äventyrs tvivlade på hans vandel ville kanske inte riskera att bli utan inbjudan till hans exklusiva medeltidskåk i centrala Visby där antikviteterna trängdes utmed väggarna.
Märkligt nog var det en bokstöld som satte polisen på spåren också i E:s fall. Norrköpings tingsrätt dömde till fängelse och lokaltidningarna skrev. Riksmedias intresse var dock svalt.
"Regnaholmshärvan" kom hans stölder på fastlandet att kallas – eftersom en del av tjuvgodset gömts på det gamla slottet i Regna utanför Vingåker.
I boken "Fallet Engeström: mannen som plundrade det svenska kulturarvet" berättas historien om hans framfart. Boken kom 2015, men tycks i stort sett ha gått under radarn.
Den finns inte att låna vare sig på Eskilstuna stadsbibliotek eller på Mälardalens universitetsbibliotek– trots att parallellerna till KB-mannen är slående. Båda utnyttjade sin position, båda sålde ut vårt kulturarv, båda levde på stor fot och båda gick samma öde till mötes.
Det som inte händer i Stockholm finns inte, eller?
Hur som helst : Med en Alexander, Valter eller Bill i huvudrollen borde det kunna bli nog så dramatisk tv.