Skådespelerskan Ala Riani är 42 år och bland annat aktuell i filmen "Rebel" från 2022 som just nu rullar på bio. Den 5 maj kommer hennes debutbok ut, en biografi om sitt, sina föräldrars och det kurdiska folkets liv.
Ala Riani bor sedan 20 år i centrala Stockholm, men hon föddes i Iran – bara ett år efter att monarkin störtades och ersattes av den islamistiska regeringen. Sex år gammal flydde hon till Sverige tillsammans med sin familj. Efter mycket flyttande och flera temporära anhalter (samt lite hjälp av en välvillig kurd på det som då hette invandrarverket) fann familjen sin första fasta punkt i Eskilstuna.
– Vi kom till Eskilstuna 1987 och stannade till 1992. Så en ganska stor del av min tidiga barndom ägde rum där. Vi bodde i Skiftinge, jag minns att vår adress hette Eddavägen 9A, säger Ala Riani.
Ala berättar att alla de platser där hon och familjen tidigare hade vistats liksom fått henne att känna sig utanför, lite eljest. Men i Eskilstuna var det annorlunda. Hon minns att hon efter en tid på Årbyskolan bytte till Skiftingeskolan, där hon äntligen kunde trivas.
– På andra platser var vi ofta de enda mörkhåriga. Då kändes allt främmande. Men så kom vi till Eskilstuna där det var väldigt blandat. Det fanns andra som pratade samma språk som vi. Det var väldigt speciellt.
I sin bok "Krigets dotter" berättar Ala Riani om sin egen och sin familjs historia. Hon berättar om hennes förfäders längtan efter ett fritt Kurdistan och om sina föräldrars kamp mot de islamister som utfärdat ett krig mot de kurdiska områdena i hennes hemland.
Hur skulle du beskriva boken?
– Som ett kärleksbrev till mina föräldrar, ett kärleksbrev till Kurdistan och det kurdiska folket. Den är skriven med mycket respekt, smärta och sorg.
Vad var det som fick dig att skriva den just nu?
– Kanske för att jag ville bearbeta mina egna minnen om flykten. Och tanken var nog egentligen först att det skulle bli en teaterföreställning med lite scener här och där hämtade ur mina tidigaste minnen. Men när jag vågade visa den för folk jag hade förtroende för så blev jag uppmanad att bygga ut den.
Hur var själva skrivarprocessen för dig?
– Plågsam. Jag har fått skjuta undan boken ibland. Ibland har jag inte rört dokumentet på ett halvår.
Ala Riani berättar att det världsuppmärksammade mordet på Jina Amini fick henne att inse att de frågor om våld och förtryck som hon själv skriver om ur ett historiskt perspektiv fortfarande är aktuella idag. Hon säger att hon blev väldigt engagerad så fort nyheten om Jina nådde världen.
– Jag tänkte att om det finns någon tid då det jag skriver om är aktuellt för svenska folket så är det nu. Nu kan de förstå länken. Ingenting har förändrats från min mammas situation till Jinas. De är av olika generationer men ingenting har förändrats.
Detsamma är även sant för Ala själv.
– Jag har bott i Sverige sedan jag var fem år. Jag känner mig så fullständigt svensk och integrerad man kan, men är också otroligt engagerad i den kurdiska frigörelsen och ett fritt Kurdistan.
Hur är känslorna nu när boken ska komma ut?
– Jag är otroligt nervös och nojig. När jag skickade in det allra sista försökte jag känna att: "Okej, nu tillhör det här världen." Jag måste släppa taget.