Deras röster hörs hela vägen ut på gatan. Dörren till studieförbundet Sensus lokaler på Lagerkvistgatan i Eskilstuna står på glänt. Där inne står ett 40-tal kvinnor och män i en halvcirkel framför ett piano. De flesta är klädda i svart. Här och där på tröjorna syns dödskallar och vita tigrar. Och på flera ställen står det skrivet "Kent Non Stop – Eskilstunas Kentkör".
– Kent Non Stop är ett gäng glada musikanter som inte alla måste ha en jättemusikalisk bakgrund, säger 33-åriga Sofie Enström som varit med i kören nästan sedan starten.
Kent Non Stop började som en del av Studiefrämjandets utbud för sex år sedan, men efter bara ett par terminer i deras regi beslutade man att starta en helt egen förening istället.
Själva själen i föreningen? Att alla är välkomna, oavsett tidigare sångerfarenhet.
– Vi har ingen åldersgräns. Vi har ingen provsjungning och inga regler om att man måste uppnå vissa kriterier, säger Sofie Enström.
Musikalisk ledare för Kent Non Stop är Jennie Sparén från Julita.
– Hela min grej bygger på att alla ska få vara med, att det inte finns något inträdesprov. Det tycker jag är viktigt. Men det betyder inte att vi inte ska utvecklas. Det ska vara glädje plus utveckling.
Så vilka är de då, medlemmarna i Kentkören?
De är lärare, föräldrar, studenter – ja, lite allt möjligt. Och alla har de kärleken till sången gemensamt.
Och kärleken till Kent?
– Det måste inte ens vara kärleken till Kent. Vissa har faktiskt aldrig ens hört Kent när de börjar här, även om de flesta ju är Kentfans, förstås, skrattar Sofie Enström.
Kent Non Stop är en trestämmig kör, och arrangemangen tas fram av Jennie Sparén. Sofie Enström säger att det är väldigt annorlunda att sjunga Kentlåtar jämfört med klassiskt körmaterial.
– Jag har sjungit i jättemånga körer och ingen är som den här.
Varje onsdag träffas Kent Non Stop för att repetera. Mycket har skrivits genom åren om Kents texter och deras inneboende känslor.
Att sjunga dem tillsammans i grupp – hur är det?
– Vi kan både skratta och gråta tillsammans. Vi är ett tight gäng, och det är högt i tak här. Hit får man komma och vara som man vill. Det är ofta förlösande att få sjunga. Har man haft en jättejobbig dag på jobbet så kanske man får gråta en skvätt här. Och ibland kan vi stå och skratta jättemycket tillsammans även om sångerna är sorgliga.
Sofie Enström förklarar att det är just dessa sammankomster och glädjen i att få sjunga som är själva essensen i Kent Non Stop. Viktigare än att marknadsföra sig själva och sälja konsertbiljetter. Men Kent Non Stop har faktiskt en stor höstkonsert inplanerad: "Jag är inte rädd för mörkret" i Konserthallen på Stålforsskolan på lördag den 21 oktober.
– Vi brukar vilja ha en uppvisning per termin, och varje år engagerar vi oss på något sätt för Musikhjälpen.
Nytt är att Kent Non Stop för första gången kommer att uppträda tillsammans med ett tremannaband (Jens Tirfing, Niklas Furén och Andreas Karlsson) och flera solister (Sofie Enström, Marie Evans, Katarina Stipek, Mikaela Östberg Gelin och Jenny Ahlgren).
Vad tror du att publiken kommer få känna?
– Hittills har det varit mycket tårar. Och vi har fått väldigt mycket kramar efteråt. Och det har varit känslosamt! säger Sofie Enström.
"Jag är inte rädd för mörkret" äger rum den 21 oktober klockan 17.00 i konserthallen på Stålforsskolan. Biljetter finns på billetto.se.