Så kommenterar internet-veteranen Patrik Fältström Jonas Andersson Schwarz farhågor inför digitaliseringen av allt fler samhällsfunktioner.
Patrik Fältström är forskningschef på företaget Netnod och har lång erfarenhet av internetutveckling både i Sverige, Kanada och USA.
Han ingick i styrgruppen för Kungliga ingenjörsakademiens projekt "Cybersäkerhet för ökad konkurrenskraft" som utmynnade i den rapport Andersson Schwarz hänvisar till.
Enligt rapporten ligger Sverige långt efter övriga Europa när det gäller cybersäkerhet.
– Enligt internationell ranking, ja. Men det är inte IVA som gjort rankingen och inte heller någon av deltagarna i projektet. Det finns dessutom de som anser att denna typ av ranking aldrig tar upp digitaliseringens positiva effekter. Om man som exempelvis Sverige ligger långt framme så finns visserligen en hel del problem i absoluta tal. Men de kan vara ännu fler, fortfarande i absoluta tal, i länder som inte alls kommit lika långt. De många positiva effekterna av digitalisering, säkerheten inkluderad, mäts sällan.
Patrik Fältström påpekar att påståendet om elen i Stockholm troligen härrör från det så kallade Särimner-projektet slutfört 2018 i Vetenskapsrådets regi. Syftet med Särimner, döpt efter den nordiska mytologins hushållsgris, var att ringa in svagheter och säkra att samhällskritisk information alltid finns tillgänglig även i krissituationer.
Särimner konstaterade att "det nationella internet är idag byggt med fokus på serverplacering i Stockholm och med hög grad av centralisering, vilket gör att merparten av trafiken går denna väg. Ur ett säkerhetsperspektiv skapas därmed en stor sårbarhet. På många ställen kan trafiken enbart gå en väg, vilket försvårar en alternativ routing i krissituationer. Delar av Sverige riskerar därmed att skäras av i ett krisläge."
Att det blivit så beror på att Sverige inte haft någon övergripande strategi för utbyggnaden av fiber. Det har byggts så det knakar, men utan samordning.
Projektet "Cybersäkerhet för ökad konkurrenskraft" lade fram sina slutsatser i oktober 2022 och underströk bland annat att svensk cybersäkerhet inte hanteras av en egen juridisk person utan har formen av en samarbetsarena för en rad myndigheter.
"Någon utarbetad praxis för hur denna samverkan ska ske eller hur frågor där de deltagande myndigheterna har olika uppfattningar ska hanteras finns inte i dagsläget."
Sedan rapporten publicerades har regeringen inrättat ett nationellt cybersäkerhetscenter.