"Jag var rätt stökig och snattade jättemycket en period", säger Kristoffer Triumf om barndomen i Strängnäs.
– Jag hyrde ett hus i Skåne med familjen i början av augusti. Då hade jag ett bröd i ugnen, mat i spisen och tänkte: fan, så här vill jag må. När det är mat på gång mår jag som bäst.
Det kulinariska intresset har växt sig större under de senaste åren. Men allt började egentligen precis innan millennieskiftet när den Strängnäsbördiga Triumf jobbade som krogredaktör på Nöjesguiden. Ett uppdrag som innebar tacksamma gratisluncher och middagar på Stockholms finaste restauranger.
– Det var i en ålder då jag inte hade råd att gå på finkrogar. Sedan dess har jag gillat att både äta på restaurang och laga mat. Eller ja, då lagade jag väl inte så mycket mat hemma. Men nu gör jag det.
Precis som när passionen för långa texter översattes till porträtt-podden "Värvet" blev nu ännu en passion till podd. "Tack för maten" – som släpps under tisdagen, är en "cookalong"-podd där han, tillsammans med Nyhetsmorgon-kocken Siri Barje, lagar maträtter som åhörarna ska kunna tillreda samtidigt som de lyssnar.
– Vi insåg när vi började spela in att det måste vara underhållande även om du inte lagar mat. Man ska kunna lyssna på väg till jobbet eller hem och känna att det är grejen man vill laga när man kommer hem. Vi försöker sänka trösklarna till köket. Om en rätt är mellan ett till tio i svårighetsgrad har det hittills aldrig varit över fyra.
För snart nio år sedan startade Kristoffer Triumf intervjupodden "Värvet" som kom att bli en av landets största podcasts. Trots det knappa decenniet på nacken hade han förra året över tio miljoner lyssningar, vilket måste anses vara en bedrift i ett medielandskap där podcasts kommer och går som molntäcken.
Kristoffer Triumf växte upp i ett medelklasshem på Tingstuhöjden i Strängnäs. Föräldrarna, som var skilda, var båda lärare – något som inte alltför sällan manifesterar rebelliska tendenser hos barnet. Triumf var inte ett undantag.
– Jag var rätt stökig och snattade jättemycket en period, började röka tidigt och var en ganska jobbig son, tror jag. Så fort jag förstod att det fanns en värld utanför ville jag därifrån. Särskilt gymnasietiden var en lång väntan på att vuxenlivet skulle börja. Min barndom var nog ganska trist och liknar det som Filip och Fredrik kallar för DDR-Sverige, det vill säga att det roligaste som hände under månaden var att cykla ned till Konsum och köpa en skiva.
Efter gymnasiet blev det en kort sväng på skådespelarutbildningen på en Folkhögskola i Malmö. Men när han insåg att han hade scenskräck sökte han sig till huvudstaden där det var det en berg- och dalbana av korta gig på reklambyråer, Nöjesguiden såväl som produktionsbolag. Men vägen kunde varit slätare om han bara gjort det hans föräldrar var experter på – nämligen att plugga.
– Jag vägrade sätta mig i skolbänken, utan ville jobba mig till min erfarenhet. Det var skitknepigt. Jag sökte jobb på reklambyråer med mina texter från Nöjesguiden. De fattade liksom ingenting, vad skulle de med det till? Och så stod jag där och bara: "kolla vad fint jag skrivit om Marit Bergman".
Under förra året hade "Värvet" tio miljoner lyssningar.
Den 5 mars 2012 släppte Kristoffer Triumf ut det första avsnittet av en ny intervjupodcast. I Sverige fanns vid den tiden inte särskilt många poddar värda namnet, och Triumf var sannolikt först med att göra en podcast med långa, oavbrutna intervjuer.
– Det handlade jättemycket om att jag i hela mitt vuxna liv varit en kugge i maskineriet och inte haft mitt eget maskineri. Sedan kunde jag inte i min vildaste fantasi tänka mig att jag kunde jobba med det. Min målbild var väl att intervjua Felix Herngren som sedan eventuellt kunde ge mig något jobb.
Men det var bara det blev en av landets främsta poddar.
– Jag tänkte på det häromdagen: att jag är en konstig typ av profil. För Johanna Nordström känner man igen från Instagram och tv, och likaså har David Sundin byggt upp sin karriär på tv. Då är man ett face. Jag är en röst. Dessutom bor jag i Stockholm där ingen höjer ett ögonbryn om E-type eller kronprinsessan träder in någonstans.
Nu är det alltså dags för ett nytt poddkapitel i livet. Men bebisen "Värvet" kommer han inte släppa på ett bra tag till.
– Jag brinner fortfarande för att göra de här intervjuerna. Skavlan har ju hållit på ännu längre än jag, Ulf Elfving höll väl på i 40 år och Anna Hedenmo är inne på åttonde året av "Min sanning". Man tröttnar inte.