Sedan ett par veckor har museet i Kungstornet i Nyköpings hus öppnat efter att ha hållit coronastängt. Under tiden har utställningen högst upp i tornet, "Fursten", fått sig en uppdatering och en uppfräschning.
Här berättas om Gustav Vasas yngste son Karl, som kom att gå till historien som hertig av Sörmland, Värmland och Närke. Han bodde på Nyköpings Hus, som han lät bygga om till ett renässanspalats och blev så småningom Svea rikes konung Karl IX. Under sin regering hann han bland annat ställa till med blodbad i Linköping, lägga grunden till staden Göteborg och instifta lagar mot svordomar och häxeri.
För att nå den positionen krävdes inte bara att en pappa som var kung. Redan i barndomen fostrades Karl till furste. Det handlade om allt från utbildning i språk, filosofi, statsförvaltning, historia och religion, ridning, jakt och stridskonster. Han fick även lära sig dansa och konversera och förstod att en skinande yta var viktig. Han klädde sig i dyrbara kläder och Nyköpings Hus antog alltmer skepnaden av ett skrytbygge, fyllt av skatter i form av lyx och exklusiva konstföremål.
Museipedagogen Fredrik Joelson pekar ut några föremål som finns bevarade i montrarna. Däribland ett exemplar av den tjocka boken "Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus".
– Det är en regentlängd och historiebok i vilken Karl och hans bröder hittade sina nummer som kungar, berättar han.
Man kan också se några autentiska glas, tillverkade speciellt åt Karl av hans glasblåsare från Heidelberg.
Detta och mycket annat kan man se i den nygamla utställningen "Fursten" som fokuserar på Karl IX tid på Nyköpings hus. Den har byggts ut med berättelser om kvinnor som verkade i hertigdömet. Framförallt möter vi Karls andra hustru, Kristina av Holstein Gottorp, som blev den som förvaltade hertigdömet åt sin yngre son Karl Filip, efter Karl IX:s död.
– Efter renoveringen har också pigan Gertrud fått sin självklara plats i utställningen, berättar Fredrik Joelson.
Hon anklagades för att ha av oaktsamhet ha orsakat den svåra branden som ödelade Nyköping och Nyköpings Hus den 1 juli år 1665.
– Hon ställdes inför rätta, men friades från misstankar. Det framkom att det var byggfusk som gjorde att branden fick fäste och spred sig, berättar Fredrik Joelson.