Filmen "Tootsie", med Dustin Hoffman i huvudrollen hade premiär för 40 år sedan och blev då en enorm kritiker- och kassasuccé.
Den handlar om den arbetslösa skådespelaren Michael Dorsey, som är skicklig men så perfektionistisk, överambitiös och kompromisslös att han anses omöjlig att jobba med. För att få utöva sitt yrke klär han ut sig till kvinna och söker under namnet Dorothy Michaels en kvinnlig roll i en såpa. Han blir en nationell succé, men under resans gång sviker han gamla vänner och blir kär i sin kvinnliga medspelare.
"Tootsie" har på senare år fått en renässans i form av en musikal som hade Broadwaypremiär 2019.
Nu kommer den till Sverige, med Robert Gustafsson i huvudrollen och Edward af Sillén som regissör. Calle Norlén har översatt manuset till svenska. Den 29 september ska det bli premiär.
– Vi har suttit med Calle och Edward och tittat på manuset och bearbetat det. Vi har läst manus och haft lite kostymprover, så nu är vi igång, berättar Robert Gustafsson.
På 1980-talet var det kittlande och ansågs roligt bara att en man klädde sig i kvinnokläder. Greppet har använts genom historien, från Shakespeare till Mariyn Monroe-filmen "I hetaste laget".
– Grundstoryn har nästan alltid varit att luras, och i "Tootsie" är det samma sak. Men här blir konsekvenserna mycket större, Michael sårar ju folk och sviker en hel bransch, säger Robert Gustafsson.
"Tootsie" sätter ljus på hur olika vi uppfattar en människas beteende utifrån kön.
– Michael är hopplös som skådespelare, han slår näven i bordet och accepterar inte slarv. Det ska vara så äkta och bra som möjligt oavsett om det är en statistroll ska det vara det bästa som har gjorts. Han anses omöjlig att ha att göra med och får inga roller. Då får han möjlighet att klä sig i kvinnokläder och söka en kvinnlig rollen där han gör succé. Men han är fortfarande den här bråkstaken, men när han är det som kvinna får han respekt.
– Han blir sedd som banbrytare och någon som alla ser upp till. Genom kvinnogestalten kan han vara uppriktig på ett ödmjukare sätt och nå fram.
– Män kan inte bli hörda när de slår näven i bordet för att de har gjort det så länge att ingen lyssnar på dem. Kvinnor får uppmärksamhet om det antar det manliga sättet med ett kvinnligt filter. Där har du skillnaden om man jämför i dag med Shakespeare. Det blir både kvinnokamp och manskamp samtidigt, säger Robert Gustafsson.
Den aktuella musikalen baserad på "Tootsie" beskrivs som en romantisk musikalkomedi.
– Den är fullständigt rolig, men det är inget happy ending, säger Robert Gustafsson.
Han tycker att storyn har stått sig mycket bra över tid. Fast i dag kanske vi ser den med andra ögon, fokus hamnar mer på konsekvenserna av Michaels beteende än det faktum att det är en man som bär kvinnokläder.
– Alla upptäckterna karaktärerna gör är intressanta och roliga.
Robert Gustafsson arbetar nu med att hitta sitt uttryck både som Michael och Dorothy.
Han känner igen sig själv lite grann i karaktären Michael.
– Jag är inte så utåtriktad, burdus och hopplös, men jag kan känna igen ambitionsnivån. Jag tycker inte om att spela, jag vill vara, jag vill bli – om jag så ska göra en tomat i en reklamfilm ska det vara trovärdigt.
Det är något helt annat med Dorothy.
– Jag har gjort en kvinna en gång förut, det var en monolog med Lasse Berghagen på Skansen. Då blev jag så lik min mamma så att jag nästan blev lite rädd.
– När vi nu ska ta manérbilderna till föreställningen och jag får på mig sminket och klänningen känns det som att det blir för stora uttryck. Jag känner att jag apar mig så in i helvete mycket. Sedan tittar jag på fotona och ser att nej, det gör jag inte alls. Det har ju med manliga och kvinnliga uttryck att göra.
– Det blir en utmaning för mig, jag får inte lägga band på mig själv som Dorothy. Jag måste undersöka var den översta gränsen för det kvinnliga uttrycket ligger. Det är oerhört mycket högre upp än jag har som man.
Det mest intressanta är dock känslorna. Hur ska han känna sig som Dorothy? Eller rättare sagt hur ska han känna sig som Michael som spelar Dorothy?
– Det blir lager på lager och det är därför det är så kul, för jag har aldrig gjort den där dubbel-dubbelgrejen, säger Robert Gustafson, som även kommer att sjunga i föreställningen. Både som Michael och som Dorothy.