På nyårsafton är det premiär för Eskilstunarevyns 35-årsshow på Eskilstuna teater.
Utanför teaterns sceningång står en liten vit bil som är stripad med den kaxiga texten "Eskilstunarevyn – Svealands största revy". Och ja, Eskilstunarevyn är populär och brukar dra storpublik till sina påkostade shower som sprakar av glitter och pyroteknik och bjuder på underhållning med liveband, dansare, humor, dans och sång.
Men än har inte strålkastarna tänts. I stället råder dunkel på både scenen och i salongen när tidningen anländer till teatern. Här pågår något som regissören Anders Stark kallar för punktrepetitoner.
– Vi har delat in oss i arbetsgrupper, dansare, musiker och aktörer träffas var och för sig i olika rum här på teatern, lite senare ska vi mötas allihop på scenen och köra igenom ett par nummer, säger han.
Parallellt arbetar scenteknikerna för fullt med att programmera ljus, ljud och fixa med alla specialeffekter som ska överraska publiken.
Eskilstunarevyn firar 35-årsjubileum och det kommer att märkas i showen.
– Det blir extra av allt! Dessutom blir det en del gamla nummer från tidigare revyer, godbitar som har varit publikfavoriter och sådana som vi själva gillar, säger Mathilde Stavehaug som är revyns producent.
– Det blir mycket mer paljetter än vanligt, i alla fall för oss killar, säger Anders Stark.
Hur går det då?
– Vi har kommit väldigt långt, stämmorna sitter, vi kan texterna och dansstegen, säger Anders Stark.
Revyns artister sitter runt ett bord mitt på scenen och diskuterar en sketch.
Aktuella ämnen som revyn behandlar är matpriser och elpriser. På bordet trängs rekvisita. Vinglas, en flaska brännvin, ett fat med plastkräftor och en korv, också den i plast.
På bordet ligger också en grästrimmer.
– Vi fintrimmar föreställningen, säger Adam Bromée, som har tagit på sig rollen som gängets vitsare.
Ett jubileumsår finns anledning att titta tillbaka på hur revyn har utvecklats. Eskilstunarevyn vill bjuda publiken på en show med högt tempo. Man satsar på sång, dans, kostymer och den tekniska biten med ljud, ljus och specialeffekter, snarare än att göra lokala sketcher om kommunpolitik, berättar Mathilde Stavehaug.
Samtidigt har det varit viktigt att behålla revykonceptets bredd.
– Det ska innehålla något för alla. Tre generationer ska kunna gå tillsammans på en föreställning och alla få något som de kan uppskatta.
– En sak som är så bra med revy som konstform är att vi både kan vara tramsiga, smarta eller allvarliga, säger Kajsa Andersson-Berg.
