"Jag minns en kväll i Eskilstuna när jag spelade i Klosters kyrka. Det var fint", säger Tomas Andersson Wij.
Tomas Andersson Wij är artisten vars karriär sträcker sig över de senaste 25 åren. Han har gjort "Så mycket bättre" och i våras släppte han sin 15:e platta. Rockpoeten är även personen bakom den uppskattade podden "Hundåren" där han petar i artistkollegornas karriärsår – i motgångar, fiaskon och kriser.
I Eskilstuna har han inte varit sedan 2017 och då spelade han på Strömsholmen under musikfestivalen Gainesville.
Under söndagskvällen den 21 juli kommer han tillbaka för att spela på Rademachersmedjorna – för första gången.
– Jag minns en kväll i Eskilstuna när jag spelade i Klosters kyrka. Det var fint. Sen har jag spelat på den där slitna biografen, men aldrig på Rademachersmedjorna. Jag kände inte ens till det stället men när jag googlade såg det helt fantastiskt ut, säger Tomas Andersson Wij och fortsätter:
– Jag har nog bara spelat i Eskilstuna tre gånger, trots mina 25 år som artist. Det är märkligt, men det är skönt att jag inte har spelat sönder mig i stan.
När han avslöjade att han skulle ut på en sommarturné frågade han sina följare på Instagram vilka låtar de ville höra i sommar.
Brukar du låta publiken bestämma din repertoar för kvällen?
– Ja, ibland gör jag det. Det beror helt på hur stämningen är under kvällen. Det är alltid roligt att höra vad folk vill att jag ska spela. Men jag utgår mycket från vad jag själv tycker är kul att lira. Jag skulle slockna inombords om jag hela tiden tänkte på vad folk ville ha utav mig under konsertkvällar.
Men några låtar är alltid publikfavoriter och önskas frekvent.
– De flesta vill höra "Hälsingland" och "Tommy och hans mamma". Då brukar jag bjuda på dem.
Han menar även på att alla kvällar ser olika ut, beroende på hans känsla.
– Jag går helt på känsla. Vissa låtar jag har i min katalog känns mer vinter och nu i sommar skippar jag dem. Jag kommer att köra lite nytt och även låtar som jag skrivit till andra artister. Bland annat en låt som heter "En förlorad sommar" som jag skrev till Rikard Wolff när han skulle tävla i Melodifestivalen. Det floppade ju totalt, men det blev en bra historia, säger Tomas Andersson Wij och skrattar.
Din senaste platta heter "Sorgsna sånger gör mig glad", är det så?
– Ja, det skulle jag nog säga att det är. Sorgsna sånger kanske inte gör mig "Stefan och Krister"-glad, med det är de låtarna som betytt mest för mig. När jag hör låtar som är lite för glada ger det nästan motsatt effekt.
Jag är nyfiken på albumomslaget! Vilka är det på bilden?
– Bilden är tagen på Bollnäs marknad 1978 av poeten Thomas Tidholm. Hans son skickade sedan bilden till mig och sa: Det här ser ut som ett omslag till en Andersson Wij-skiva och jag kunde inte göra annat än att hålla med. När vi nu, 40 år senare, släppte plattan började folk höra av sig och berätta att de kände igen sig på bilden.
– Nu är personerna på bilden runt 60-årsåldern och det var många av dem som kom fram till mig när vi spelade i Bollnäs i våras. Det var fint och alla på bilden bodde kvar i Bollnäs.
Vad skönt att ingen blev sur.
– Ja, det var otroligt skönt och bra att ingen av dem var dömd för väpnat rån eller något annat.
Tomas Andersson Wij spelar på Rademachersmedjorna söndagen 21:a juli. Konserten börjar 20.00.