Louise GlĂŒcks lyrik beskriv som lĂ€sbar, kristallklar och skenbart enkel att förstĂ„. FormmĂ€ssigt försöker hon hela tiden skriva nĂ„got annat jĂ€mfört med vad hon gjort tidigare.
ââSĂ„ fort som jag kan placera och beskriva mig sjĂ€lv vill jag genast göra det motsatta, sĂ€ger hon sjĂ€lv till den amerikanska tidskriften Washington Square Review.
Louise GlĂŒck föddes i New York. Hennes far, son till ungerska immigranter, var en framgĂ„ngsrik affĂ€rsman som var med och uppfann X-Acto-kniven, ett slags skalpell. Modern var hemmafru.
Under tonĂ„ren drabbades Louise GlĂŒck av anorexia, nĂ„got som hon skriver om i den sjĂ€lvbiografiska essĂ€n "Education of the poet".
Efter debuten 1968 dröjde nÀsta diktsamling fram till 1975 och Àven dÀrefter har hennes nu tolv diktsamlingar publicerats med lÄnga pauser.
FörÀldrarnas relation
I diktsamlingen "Ararat", pÄ svenska i fjol, skildrar hon tvÄ förÀldrars relation med, framhÄller Svenska Akademien, "nÀstan brutalt öppenhjÀrtiga bilder ur familjelivet".
"Ett sorgens familjeepos. Dikter att lĂ€sa nĂ€r du vantrivs i normaliteten" skriver Felicia Mulinari i sin recension i Sydsvenskan om diktsamlingen som beskrivs som GlĂŒcks mest personliga, men ocksĂ„ den sorgligaste i amerikansk poesi under 1900-talet. Titeln syftar pĂ„ det judiska berget Ararat som blir de överlevandes hem efter syndafloden, den stora katastrofen. Med den boken upptĂ€ckte hon hur hon kunde anvĂ€nda vardagssprĂ„ket i poesin.
ââHennes poesi Ă€r oerhört direkt, stenhĂ„rd och rör sig samtidigt i flera lager genom psykoanalys, genom de grekiska myterna. Det Ă€r en poesi att verkligen bli förĂ€lskad i, sĂ€ger hennes svenske förlĂ€ggare Per Bergström pĂ„ RĂĄmus förlag som pĂ„ bara tre Ă„r givit ut de tre av hennes diktsamlingar som finns pĂ„ svenska.
Den fjĂ€rde, "Meadowlands" â berĂ€ttelsen om en skilsmĂ€ssa genom "OdyssĂ©n" â kommer redan före jul och just nu gĂ„r hennes dikter att höra i "Dagens dikt" i P1. Redan i vĂ„ras var hon pĂ„ vĂ€g till Sverige för att ta emot Tranströmerpriset, en resa som blev uppskjuten pĂ„ grund av corona.
Talande blommor
I augusti i Ă„r kom "Vild iris" pĂ„ svenska. Boken som publicerades i USA 1992 gav Louise GlĂŒck Pulitzerpriset och det stora genombrottet som poet. I den ger hon trĂ€dgĂ„rdens blommor egna röster, de talar om glĂ€dje över vĂ„ren men ocksĂ„ om att jorden kallar dem tillbaka till mörkret.
Om döden handlar Àven "Averno", den första av hennes diktsamlingar som översattes till svenska. DÀr kliver hon ner i underjorden med hjÀlp av den grekiska myten om Persefone, flickan som rövas bort och sedan slits mellan sin mor och sin Àlskare. Hunger, Àtande och sexualitet Àr Äterkommande teman, konstaterar översÀttaren Jonas Brun.
ââHon skriver komplext, men Ă€ndĂ„ vĂ€ldigt rakt. Hon Ă€r otroligt osentimental, men kan samtidigt se skönhet i vĂ€rlden. Hon kan fĂ„ en ny vinkel pĂ„ saker och ting, sĂ€rskilt pĂ„ gamla myter som hon har arbetat mycket med i sina böcker, men ocksĂ„ pĂ„ relationer. Man kan sĂ€ga att hon har en sĂ€rskild ton och blick.