Ă sikter och pĂ„stĂ„enden kring hur finlitteraturen i Sverige mĂ„r har lĂ€nge figurerat i debatten, men rapporten "Skilda vĂ€rldar", som ges ut av FörlĂ€ggarföreningen, visar hur det faktiskt ser ut. DĂ€r slĂ„s fast att 18 förlag eller förlagsgrupper publicerade 75 procent av de kvalitetslitterĂ€ra titlarna 2020â2021.
ââVissa saker har varit överraskande Ă€ven för oss, som hur vĂ€ldigt fĂ„ förlag som stĂ„r för kvalitetslitteraturutgivningen i Sverige. Det Ă€r kĂ€nsligt, för somliga av de förlagen Ă€r smĂ„ och kanske Ă€r det bara en person som Ă€r drivande, sĂ„ gĂ„r den i pension â eller orkar inte lĂ€ngre â dĂ„ fĂ„r det vĂ€ldiga konsekvenser, sĂ€ger Ann Steiner, docent vid litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala.
Det Ă€r inte forskarna som slĂ„r fast vad som Ă€r bra eller dĂ„lig litteratur, utan de utgĂ„r i sin definition frĂ„n hur förlagen presenterar sina böcker. Sammanlagt sĂ€gs 49 förlag ha en utgivning med kvalitetslitteratur â men endast ett fĂ„tal av dessa Ă€r med och besvarar enkĂ€ten i rapporten.
Syns och sprids inte
Trots allt kan de slÄ fast att kvalitetslitteraturen har fÄtt det tuffare. Generellt sÀljer den i fÀrre exemplar: pÄ listan över de 20 mest sÄlda skönlitterÀra titlarna under 2021 finns till exempel bara tre titlar som kan benÀmnas som kvalitetslitteratur, samtliga utgivna pÄ Albert Bonniers Förlag: Kerstin Ekmans "Löpa varg", Douglas Stuarts "Shuggie Bain" och Lydia Sandgrens "Samlade verk".
De stora förlag som forskarna har pratat med Ă€r generellt ganska positiva i synen pĂ„ kvalitetslitteratur â och en viss typ av sĂ„dana böcker fĂ„r ocksĂ„ stort medialt utrymme. Men de smĂ„ förlagen har flera problem: kostnaderna för att ta fram kvalitetslitteratur Ă€r högre Ă€n det pris som en bok i slutĂ€ndan kan sĂ€ljas för, pĂ„ grund av resurskrĂ€vande översĂ€ttningar och redaktörsinsatser. Dessutom sjunker upplagorna.
ââDe smĂ„ förlagen blir ocksĂ„ i ringa utstrĂ€ckning medialt tĂ€ckta i recensioner, radio och tv, sĂ€ger Ann Steiner.
Kvalitetslitteraturen frÄn de smÄ förlagen finns dessutom i mindre utstrÀckning bÄde i bokhandlarna och pÄ strömningstjÀnsterna. DÀr föreslÄs lÀsning utifrÄn algoritmer, vilket missgynnar kvalitetslitteraturen jÀmfört med nÀr bokhandlare ger tips.
ââVillkoren Ă€r inte desamma för synlighet, spridning och försĂ€ljning för förlagen. Det pĂ„verkar bĂ„de produktionen och vad mĂ€nniskor lĂ€ser, sĂ€ger Ann Steiner.
Variation viktig
De smÄ förlagen har sÀllan varken resurser eller kunskaper att producera ljud- och e-böcker. Samtidigt pekar Ann Steiner pÄ att strömmad lÀsning utgör 25 procent av marknaden i pengar, i volym Ànnu mer.
ââOm vi vill att kvalitetslitteraturen ska fĂ„ bĂ€ttre villkor sĂ„ mĂ„ste det finnas möjlighet för dem att finnas Ă€ven i strömningstjĂ€nsterna, sĂ€ger hon.
Ibland tas Nationalbibliografins siffror som intĂ€kt för att Sverige har en bred utgivning frĂ„n mĂ„nga sprĂ„k â men Ann Steiner poĂ€ngterar att en hel del av den utgivningen sker pĂ„ pyttesmĂ„ förlag, som knappt har en professionell verksamhet. Den översatta litteraturen Ă€r det ocksĂ„ ytterst fĂ„ förlag som tar ansvar för, bortsett frĂ„n engelskan.
Ann Steiner framhÄller att vissa typer av texter aldrig kommer att vara kommersiellt bÀrkraftiga, medan populÀrlitteraturen klarar sig bÀttre, utan stödfunktioner. Hon hoppas att rapporten ska bidra till en debatt om villkoren för kvalitetslitteraturen.
ââDet mĂ„ste finnas översatt litteratur, svensk litteratur, konstig litteratur, spĂ€nnande, ny och bred litteratur. Det Ă€r det som Ă€r det starkaste i kvalitetslitteratur, att den har variation.