För två år sedan släppte skogsekologen och författaren Ola Engelmark den uppmärksammade boken "En skog av möjligheter", som handlar om alternativa sätt att bruka och få lönsamhet i sin skog än att avverka och plantera nytt.
Nu kommer uppföljaren, "Skogen på andra sidan hyggena". I den tar Ola Engelmark upp frågor om etik och hållbarhet i skogsnäringen i kapitel om allt från angrepp av granbarkborre i hans egen skog, till jämställdhetsarbetet i skogsnäringen. Han levererar även handfasta råd om hur skogsägare på egen hand kan tillämpa ett hållbart skogsbruk och läka sår som människan har skapat i naturen.
Ola Engelmark tar avstamp i sin personliga familjehistoria – som börjar med att hans farfar som barn mister ena handen i en vedbod och fortsätter med hur hans egen far brukade sin skog enligt de principer som härskat i det svenska skogsbruken under 1900-talet.
På äldre dagar ångrade fadern sina hyggen, när han inte kunde hitta virke med rätt kvalitet till sina snickeriprojekt. Då sa han att han skulle leta i "Skogen på andra sidan hyggena", som alltså fick bli titeln på Ola Engelmarks bok.
– Jag utgår från min pappas livstid, som sammanfaller med en epok inom svenskt skogsbruk, säger Ola Engelmark.
Som en röd tråd genom boken går Engelmarks tanke om att från och med nu måste etisk reflektion vara en av grundpelarna i allt skogsbruk.
– Det räcker inte med den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten. Etiken måste in också, säger han.
– Men då måste vi ställa oss frågan om vad vi menar med det. Till exempel är det viktigt att vi blir mer ödmjuka och planerar med osäkerhet som en faktor, säger Ola Engelmark.
Etiken måste vara en naturlig del av skogsnäringens tankevärldar där man ställer sig frågor snarare än att skapa etiska regler, säger Ola Engelmark.
– Det är enkla regler som har förstört skogar. Jag vill peka på olikheterna, att mångfald och mångbruk är bra.
I bokens olika kapitel varvar Ola Engelmark egna betraktelser baserade på ett långt yrkesliv som forskare, byråkrat och skogsföretagare, med intervjuer.
Enligt Engelmark råder monokulturen inte bara i Sveriges skogsplanteringar, hela skogsnäringen består av en manlig monokultur.
1962 antogs den första kvinnan vid Kungliga Skogshögskolan där Sveriges enda jägmästarutbildning bedrevs, först sedan hon fått dispens ifrån kravet om fullgjord värnplikt.
– Det är genant. Ingenjörer, läkare och präster har varit snabbare på att släppa in kvinnorna, säger Ola Engelmark.
Han lyfter fram att det behövs konkurrens till skogsnäringens akademiska utbildare och pekar på att bristen på jämställdhet mellan könen finns kvar i branschen.
I boken får flera kvinnor inom skogsnäringen komma till tals. Bland annat har han träffat Monika Stridsman som redan 1993, i egenskap av vd för Sveriges Skogsvårdsförbund presenterade ett förslag till etiska regler som senare publicerades i "Praktisk skogshandbok" året därpå.
– 26 år senare har reglerna varken reviderats eller praktiserats. De har glömts bort, säger Ola Engelmark.
Ola Engelmark vill med boken väcka frågor och bidra till en utveckling av skogsnäringen. Men han vill också dela med sig av sina kunskaper i skogsekologi.
– Ekologi är en otroligt viktig kunskap, säger Ola Engelmark som är övertygad om att det är nyckeln till att långsiktigt arbete med att förebygga till exempel angrepp av granbarkborre och stora skogsbränder.