Vedspis, kallvattenkran och vask - bekvämligheter i ett kök långt in på 1900-talet.
I praktverket "Tidstypiska kök & bad 1880-2000" (Svensk Byggtjänst) tecknar Katrineholmsarkitekten Cecilia Björk våra bekvämlighetsinrättningars historia.
Tillsammans med Laila Repen, också hon arkitekt, och civilingenjören Gustav Bergström har hon gått igenom planlösningar, inredningar, spistyper, badkar och toastolar decennium för decennium.
Resultatet är en faktaspäckad bok med massor av bilder att förundras över - eller känna igen sig i.
– Det handlar om vardagsarkitektur som alltid blivit över när det skrivits historia, säger Cecilia Björk.
Och om inredning som försvunnit när kök och badrum renoverats och rustats upp. För det mesta har allt rivits ut och kastats när köken byggts om.
Ett stadskök på 1880-talet var på sin höjd utrustat med en kallvattenkran och en utslagsvask. Och med en köksingång. Det var till köksdörren iskarlen, vedkarlen och slaktaren kom med sina leveranser.
– Köket var tjänstefolkets zon, där satte herrskapsfamiljerna aldrig sin fot.
Runt 1860 började vattenledningar att byggas i städerna. Det innebar en stor förändring. Men den allra största revolutionen i hemmen var när varmvattenberedarna kom på 1910-talet, berättar Cecilia Björk.
"På bara 100 år har vi förändrat våra vanor totalt" konstaterar Cecilia Björk, arkitekt och en av författarna till "Tidstypiska kök & bad 1880-2000".
– Bristfällig hygien var ett stort problem. Att tvätta sig var en klassfråga och att lära ut goda hygienvanor blev en del av folkbildningen. Obligatoriska bad infördes på skolschemat för att barnen skulle lära sig vikten av hålla sig ren. Inte förrän efter andra världskrigets slut utrustades allt fler bostäder med badrum och behovet av skolbad minskade.
1944 startade Hemmens forskningsinstitut med syfte att rationalisera hem- och hushållsarbetet. Arbetet i köket analyserades och utmynnade på 1950-talet i en särskild köksstandard kopplad till möjligheten att få lån. En rad bestämmelser måste följas vid nybyggen, allt för att underlätta arbetet ergonomiskt i köket.
Badrum från 1960-talet.
– En var att köksbänkarna måste ha sockel så att den som lagade mat och diskade inte tvingades stå med fötterna i vinkel. Numera finns ingen särskild standard utan det är upp till den som bygger att bestämma. Tyvärr har det hänt att jag sett nybyggda kök där "sparkutrymmet" helt glömts bort, säger Cecilia Björk.