Blandningen känns ganska otippad, men varför inte? Sjukhusclowner som skojar medan symfoniorkestern levererar klassiska toner av allt från Mozart och Grieg till Gullan Bornemark.
Varje år brukar Eskilstuna symfoniorkester ha en familjekonsert. Tidigare år har man bland annat spelat med Electric Banana Band och fyllt Konserthallen i Stålforsskolan till sista stol. I år är det Eskilstunas välkända clowner Tant Prick, Beccalur, Åttan, Stig Peau, Josette och Sten Ström som stojar runt.
För att skapa musikalisk stringens mitt i allt detta samarbetar man också med en sprillans ny dirigent, blott 20-årige Gustav Aske Sønksen.
För Eskilstunapubliken är han en ny bekantskap. Sønksen är dansk och studerar till dirigent på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Att dirigera orkestrar ute i landet är en del av hans praktik.
– Det är både dyrt och praktiskt omöjligt att hyra in Radiosymfonikerna varje gång man ska öva, därför har Musikhögskolan samarbeten med många orkestrar, säger Sønksen.
Han tycker mycket om när musik uppgår i en större helhet och gillar därför idén att inlemma clowner i föreställningen.
Att presentera klassisk musik för barn är en utmaning och brukar fungera bäst via berättelser.
– All musik berättar någonting. Ibland är det tydligt, som i en balett eller en sång. Ibland får man hitta på en egen historia, som när man lyssnar på mer abstrakt musik i en symfoni.
Därför har han och orkesterns programråd valt ut musik med ganska tydliga berättelser. Prokofievs balett "Romeo och Julia" är en tragedi, Griegs stycke "I Bergakungens sal" ur "Peer Gynt" är ikoniskt pampigt och skapar starka bilder hos alla, medan Mozarts symfoni nr 40 öppnar upp för fantasin utan en tydlig berättelse.
– Olikheten mellan styckena gör att man som dirigent måste ställa om ganska snabbt, från att spela Mozart till att spela "Mitt i djungeln", säger Sønksen.
Blandningen av korta stycken är särskilt lämplig i barnföreställningar, menar han, även om han själv också gillar att lyssna till timslånga Mahlersymfonier.
– Det är stor blandning här, men jag garanterar att det kommer att stråla ihop fint ändå.
Och vad vore en konsert med dansk dirigent utan något av en dansk tonsättare? Själv föredrar Sønksen Carl Nielsens "Orientalisk Festmarsch" ur Aladdin-sviten. Som violinist har han spelat den ofta. Nu får han själv släppa fram den musikaliska magin med taktpinnen.