"Det som göms i snö" har Robert Gustafsson i huvudrollen, är skapad efter en idé av Leif GW Persson och inspirerad av verkliga händelser - och inte vilka händelser som helst - här handlar det om en av de senaste decenniernas absolut största svenska rättskandaler. Redan innan serien började visas i Kanal 5 i augusti i år var serie omtalad. Nu kan fler se den när hela första säsongen släppts på Viaplay.
Själv kände jag mig först ganska osugen på kombon Leif GW Persson och Robert Gustafsson, men eftersom "Det som göms i snö" har fått fina recensioner bestämde jag mig för att ge den en chans. Efter bara ett par minuter var jag fast. Nästan inget vettigt blev gjort på hela gångna helgen på grund av tv-serien.
Robert Gustafsson spelar Peter Wendel, en grånad, tystlåten kriminalpolis som återvänder till arbetet efter flera års sjukskrivning för psykisk ohälsa. Han ska leda en så kallad cold case-grupp som det visar sig att ingen polis vill jobba i. Men till slut består gruppen av en kvinnlig administratör i medelåldern, en kille som strax ska lämna polisyrket för att bli fastighetsmäklare och en tjej som är föremål för en internutredning och har rykte om sig att ha alkoholproblem.
På något avigt sätt hittar Peter Wendels missanpassade gäng gamla trådar att dra i när ett nytt mord gör att fallna domar mot en känd seriemördare kan ifrågasättas.
Till att börja är Robert Gustafsson fenomenal som den djupt sörjande och smått paranoide Peter. Över lag håller skådespeleriet och manus hög kvalitet. Det är återhållsamt och lagom skruvat och anspelningarna på verkliga personer och händelser är skickligt invävda i en helt egen berättelse. Även om första säsongen har ett ordentligt slut, kan man kanske hoppas på en säsong två?