34-åriga Maria Lind ligger i knät på arbetshandledaren Marie Göransson som till tonerna av lugn musik gungar henne sakta fram och tillbaka. Maria Lind är gravt funktionshindrad, både fysiskt och intellektuellt. Hon deltar i en rörelseaktivitet som kallas Sherborne på den dagliga verksamheten.
Eskilstuna-Kuriren får vara med under aktiviteten där personal hjälper deltagarna att göra vänliga rörelser. Personalen klappar försiktigt brukarna på kinden, sedan på axeln och därefter på handen. De berör en kroppsdel i taget i för att utveckla deltagarnas kroppsmedvetenhet.
Maria Lind ger ifrån sig välmående ljud och ett lycklig leende. Marie Göransson berättar att Maria har gjort stora framsteg under rörelseaktiviteterna. Tidigare ville hon helst ha täcket över huvudet, men nu drar hon ner täcket så att hon bättre kan hänga med i det som händer.
‒Nu vill hon gärna vara delaktig och se sig om lite. Det är en stor grej för Maria att hon är med mera, säger Marie Göransson.
I Eskilstuna finns cirka 350 människor som har daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. På Skjulstagatan 10 finns den dagliga verksamheten för de cirka 35-40 personer som har det allra största behovet av stöd.
Hit kommer varje vardag brukare, som i många fall har grava intellektuella och fysiska nedsättningar, för att uppleva en meningsfull tillvaro. De drygt 15 heltidsanställda fungerar som stöd för att brukarna ska kunna utveckla och bibehålla sina funktioner.
‒Vi ser att fler och fler av våra brukare blir äldre. De har ofta ett väldigt litet socialt sammanhang runt omkring sig. För dem kommer det att vara viktigt att bibehålla meningsfulla aktiviteter och där är daglig verksamhet jätteviktigt, säger Marie Skoghill, utvecklingsledare på LSS-verksamheten.
Även enhetschefen Johanna Larsson har lagt märke till att brukarna lever längre. De yngsta på den dagliga verksamheten är 21 år och de äldsta i pensionsåldern.
‒Vi har många som kommer att vistas här i 30-40 år, säger hon.
Personer med Downs syndrom utvecklar ofta demens tidigare än andra människor. Demensen utvecklas dessutom relativt snabbt.
‒Det ser vi också en ökning av i våra verksamheter. Vi har nu personer med Downs syndrom som håller på att utveckla demens. De är 50-55 år, säger Johanna Larsson.
Den dagliga verksamheten på Skjulstagatan 10 har låg personalomsättning vilket innebär att de anställda har lärt känna sina brukare väl. Brukarna kan ofta inte uttrycka hur de mår genom tal utan gör sig förstådda genom olika former av tecken som personalen lär sig att känna igen.
‒Vi är väldigt duktiga på att vårda och att vara nära, säger enhetschefen Johanna Larsson.
Hon menar att ett av verksamhetens utvecklingsområden är att bli ännu bättre på alternativ kommunikation och att kunna läsa beteenden.
Marie Skoghill har deltagit i EU-projektet Triade som kommer att utmynna i rekommendationer om kompetensutveckling.
‒Vi behöver förse vår personal med kunskap kring åldrande och att se tidiga tecken på att man håller på att utveckla en demens till exempel. Det måste vi kunna observera och se förändringar eftersom de här personerna oftast inte kan uttrycka det själva.
På den dagliga verksamheten på Skjulstagatan 10 får brukarna delta i olika aktiviteter. Aktiviteterna handlar mycket om musik, rörelseövningar och annan sinnesstimulans. Rörelseövningarna enligt Sherborne-metoden har använts i cirka 3,5 år.
‒När man har en fysisk funktionsnedsättning sitter man mycket i sin rullstol. Nu får de uppleva hela kroppen. Varje rörelse har sin funktion för att väcka upp någon del av kroppen eller någon känsla, säger arbetshandledaren Elisabeth Lindberg som är huvudansvarig för Sherborne.
Eskilstuna-Kuriren får under sitt besök på Skjulstagatan 10 även vara med på en musikstund under ledning av Patrick Winberg som är musikansvarig. Patrick Winberg spelar gitarr och sjunger. Nästan 20 brukare står eller sitter i en stor ring och sjunger med efter bästa förmåga.
‒När man håller på med musik tillsammans frigörs det jättemycket må bra-hormoner i hjärnan, säger Patrick Winberg.
I undervisningen används många instrument som har funktionsanpassats så att de ska vara lätta att använda. Det finns till exempel ett antal bygelgitarrer som är stämda i ett ackord.
‒Då kan du spela typ 80 procent av alla låtar som någonsin har skrivits, berättar Patrick Winberg.
‒Vårt mål är att alla oavsett funktionsnedsättning ska kunna vara med i musik.