Högläsning vid läggdags är en tradition i många, men långt ifrån alla, småbarnsfamiljer. Faktum är att var tredje förälder läser sällan eller inte alls för sina barn.
Elisabet Reslegård, initiativtagare till och ordförande i den ideella föreningen Läsrörelsen, kan inte nog betona hur viktig högläsning är: att man tar sig tid för att läsa, titta på bilder och prata om böcker.
‒Det som händer när man läser böcker är att man kommer åt ett annat ordförråd än man gör om man enbart pratar. Den som inte läser har svårt att få det stora ordförrådet och ett väl utvecklat språk. Och man läser med öronen lika bra som med ögonen, säger hon.
Men Läsrörelsens arbete handlar inte om att skriva någon på näsan om läsning, utan om att böcker ska avnjutas. Ett exempel är det långvariga samarbetet med McDonald´s kring barn- och bilderböcker som kommer med barnmenyerna; hittills har 20,5 miljoner kvalitetsböcker nått barnfamiljer.
‒När man läser högt för det lilla barnet, då är bilderboken central. Barn lär sig även bildspråket och ser kopplingen mellan ord och bild. Det är väldigt sorgligt om föräldrar inte läser högt för sina barn. Jag brukar säga att vissa saker bör man göra varje dag: den ena är att borsta barnens tänder, den andra är att läsa högt, säger Elisabet Reslegård.
Hon har egna erfarenheter av hur högläsning ger effekt. Hennes son lärde sig läsa först som 15-åring på grund av svår dyslexi. Men tack vare högläsningen hade han tidigt ett stort ordförråd.
‒Om du får en vana att läsa för barnet varje dag blir det något som ni längtar efter och den stund på dagen då man kan samlas. I vår stressade tillvaro kan det lätt bli så att man skjuter undan högläsningen. Men den är det absolut viktigaste man kan göra, något som alla kan ägna sig åt.
Men inte bara små barn har glädje av att läsa med öronen. Elisabet Reslegård driver också frågan om att låta nyanlända få tillgång på talböcker under SFI-utbildningens första år. Hon är övertygad om att det går att hitta en fungerande lösning för upphovsrätt och ersättningar, som hittills har varit en stötesten i frågan. Talboken som är kopplad till en licens finns i många fler titlar än den kommersiella ljudboken.
‒Med tal- och ljudböcker hör du hur orden uttalas. Att lyssna sig till språket är centralt, säger Elisabet Reslegård.