‒Vi har påpekat för regeringen att det är olyckligt att arbetstagare drabbas när det är arbetsgivare som missat. Men det finns ingen möjlighet att krypa under lagen. Migrationsöverdomstolen gör sina bedömningar och det är utifrån dem som vi bygger vår praxis, säger Merima Ilijasevic, enhetschef för tillståndsprövning på Migrationsverket.
Migrationsverket bygger sin praxis på en dom i Migrationsöverdomstolen från 2015. Enligt Migrationsverkets tolkning av domen ska alla som söker uppehållstillstånd och som tidigare haft en arbetsgivare som inte levt upp till Migrationsverkets krav på lön, kollektivavtal eller branschpraxis utvisas. Men enligt en statlig utredning berör den domen endast lönefrågan och inte, som i Khaled Attas och Chuling Chens fall en missad försäkring.
‒Utredningen har synliggjort brister i lagen och att vi behöver en ändring I lagstiftningen, vilket har mynnat ut i ett lagförslag som vi välkomnar. Men vi kan inte ändra vår tillämpning av lagen utifrån en utredning eller ett förslag. Det krävs också ett vägledande beslut från Migrationsöverdomstolen.
I september 2016, uppdaterade Migrationsverket sina handböcker till sina handläggare och skärpte bedömningen kring tidigare arbetsgivares ageranden. Från att det inte skulle påverka arbetstagarens ansökan till att det skulle leda till ett avslag. Vilket har lett till att liknande fall har kunnat få olika bedömningar beroende på när personerna ansökte om uppehållstillstånd.
‒Det blir effekten när man utifrån domstolsbeslut gör en förändring i praxis som är omfattande. Under andra delen av 2016 är det många personer som blivit påverkade och det är beklagligt men det är så det är, säger Merima Ilijasevic.