Ekonomisk sett har socialkontorets finanser förbättrats avsevärt på senare år. Efter flera förlustår visar socialnämndens årsrapport för 2016 på ett överskott med nästan 18 miljoner kronor.
‒Det förändringsarbete som inleddes 2014 gick ut på att ta fram en handlingsplan i 31 punkter på åtgärder som skulle ge både effektiviseringar och förbättringar i verksamheten. Det har gett ett bra utfall och arbetet har stämts av på varje sammanträde fram till nu, berättar socialnämndens ordförande Monica Lindell Rylén (S).
Smolket i glädjebägaren är fortsatt höga sjuktal bland personalen och det är en siffra som går åt fel håll. Sjukfrånvaron bland socialkontorets medarbetare steg till 13 procent förra året.
‒Här har vi väldigt mycket att jobba med. Vi har tyvärr alldeles för höga sjuktal och det är främst inom hemtjänsten och på särskilda boenden, som personalen mår dåligt. Hög arbetsbelastning och personalomsättning är några orsaker till det tråkiga läget. Det här är medarbetare som jobbar dygnet runt och de gör ett jobb som varken vi medborgare eller kommun skulle klara oss utan.
Vad gör ni för att få en friskare personal?
‒Vi måste identifiera symptom innan våra medarbetare blir sjuka. Ett nära ledarskap är viktigt, liksom att bli sedd och uppskattad för det jobb man utför. Vi måste ha ett målsnöre som alla kan se och känna: Där framme går vi i mål. Jag vill inte att någon ska behöva känna att de jobbar i en verksamhet som inte går ihop. Personalen vi har gör ett värdefullt arbete och det är vi som arbetsgivare som ska ge dem rätt förutsättningar för att kunna göra det.
Inför 2018 säger sig socialnämnden vilja satsa på att skapa en bättre anställningsmiljö för sina medarbetare. Det innebär bland annat att förändra sättet som man pratar om organisationens olika funktioner.
‒Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare och det ska vara stabilt att vara anställd av Strängnäs kommun. Vi har en lång bit kvar för att nå dit. Jag tror tyvärr att många som jobbar hos oss känner sig både frustrerade och slutkörda vid dagens slut. Det får inte vara så att man riskerar sin hälsa för att man ställer upp och arbetar extra för att det är ont om personal. Det är inte bra för vare sig individen, kunden eller kommunens ekonomi.
Vad har varit majoritetens mest prioriterade frågor under de första åren i socialnämnden?
‒Vi har haft och har fortfarande störst fokus på äldre-, särskilt boende och hemtjänst. Detta gäller hemtjänsten i synnerhet. Här har vi en för trång kostym och det har att göra med ekonomin. Vi ser också att vi behöver bygga nya trygghetsbostäder och särskilda boenden. Ur en demografisk synvinkel, med en växande och allt äldre befolkning, så är det något som vi måste komma i gång med snarast.
Enligt Monica Lindell Rylén vill allt fler bo hemma så länge som möjligt och där blir trygghetsboendet ett lämpligt alternativ.
‒Det är väldigt sällan som vi trycker på för att äldre ska flytta hemifrån. Trygghetsbostäder ger gemenskap och aktiviteter med samlade insatser på plats. Det fungerar som ett mellanting av att bi i villa och särskilt boende, vilket är vad vi behöver framöver.
Bidragsutgifter och försörjningsfrågor är andra utmaningar som faller på socialkontoret bord. Med arbetsmarknadssatsningen på Jobbtorg, som togs 2014, vill kommunen halvera kostnaden för försörjningsstöd till 2018.
‒Där är vi på god väg. Jobbtorg har varit en lyckad satsning och från starten har antalet hushåll som har försörjningsstöd minskat från 400 till 250. För kommunens budget har det inneburit en besparing på 15 miljoner kronor.
Extra fokus har bland annat lagts på integration av nyanlända, tidiga insatser hos unga arbetssökande och att skapa traineejobb i kommunens verksamheter.
‒Vi ska hjälpa folk att komma till egen försörjning. Det sker effektivast genom att skaffa ett eget jobb.
Vilka flaskhalsar begränsar socialkontorets ambitioner?
‒För att vi ska kunna börja bygga nya och nödvändiga boenden för äldre och för människor med funktionsnedsättning så behövs bland annat detaljplanelagd mark. Det kommunala bostadsbolaget är förhållandevis litet. Långa byggprocesser är en annan orsak till att det tar tid att komma igång. Framtidens kompetensförsörjning är en utmaning eftersom många kommuner "slåss" om samma yrkesgrupper. Där måste vi bli duktigare på att validera kunskap för nyanlända och vidareutbilda personal.