Torshällabon uppmanades av sina vänner att söka till programmet. "Eftersom jag inte hittat rätt tidigare så borde det bli jättebra med experterna – världens största seriösa blinddejt".
– Jag är trygg i mig själv och vet vad jag står för. Därför tar jag inte åt mig om främmande människor kallar mig mansgris.
Det är vårkänslor i luften när Johan Skantz, 31, slår sig ner i trädgården hos sina nära vänner Linda Asplund Bergström och Andreas Bergström. Hans vigselring glimrar i solen. Det tredje avsnittet av SVT:s "Gift vid första ögonkastet" har sänts och Torshällabon omnämns i en kvällstidningskrönika som någon som vädrar dammiga 50-talsåsikter. Dessutom får han ta emot massiv kritik på sociala medier. För ett drygt halvår sedan var Johan en av sex singlar som stod vid altaret och sa ja efter att en psykolog, en sexolog och en psykoterapeut svarat för matchningen. Under fyra veckor levde paren sedan som man och hustru, tätt följda av ett tv-team. Därefter ställs frågan om de vill fortsätta vara gifta.
– Johan är en öppen, snäll och omtänksam person. Och så ville han verkligen träffa någon att dela livet med, säger Linda Asplund Bergström som tillsammans med maken uppmanade honom att söka till realityprogrammet.
– Eftersom jag inte hittat rätt tidigare så borde det bli jättebra med experterna – världens största seriösa blinddejt, säger Johan med ett leende.
I det första avsnittet får tittarna veta att han matchats med Susanna Lundberg, 32, från Hölö. Likt Johan föredrar hon livet på landet och söker dessutom en "skogshuggartyp". Johan är grävmaskinist. När han väntar vid altaret står tiden stilla.
– Vi hittar direkt in i en bubbla. Susanna känns sprallig, lätt att umgås med och har fötterna på jorden. Det klickar bra.
Dagen efter vigseln är det dags att flytta ihop. Inledningsvis skrattar båda åt att Johan med sina 1.94 centimeter över havet knappt kan stå rakt i Susannas stuga. Sedan upplever han att stämningen blir lite stel. Kameran rullar, samtalet kretsar kring att Susanna har få prylar och hon säger att de därför slipper bråka om städning. Johan svarar: "Då har du inga problem att städa".
– Det var väldigt uppenbart ett skämt. Hon tog det brutalt seriöst, som om jag skulle ha sådana åsikter. Jag är så medveten om att det är fel så jag tänker att jag kan skämta om det, som ett sätt att ventilera. Jag förstår att hon tog ställning, det var bara att jag inte alls var med på det.
När det nya paret pratar städning fäller Johan Skantz en kommentar som får Susanna Lundberg att reagera. "Det var väldigt uppenbart ett skämt. Hon tog det brutalt seriöst, som om jag skulle ha sådana åsikter"
Johan blir ställd, ser tatueringen med kvinnosymbolen på sin frus arm och säger "feminist, javisst – ingen fara, det är lugnt".
– Där är jag inte den smidigaste katten i stan. Det låter som "det är lugnt att du är feminist, det är ditt problem". Så var det inte utan "det är lugnt, vi tar det sedan för det här blev ju jättejobbigt". Sedan tog vi det off camera och då var det lättare.
Men missförstånden stannar inte där. I nästa sekvens säger Johan: "Hon har extrema åsikter".
– Klumpigt uttryck av mig, jag menar inte att det är extremt att vara feminist. Vilket det låter som, det hör jag ju själv nu. Jag menade att de "extrema åsikterna" är att inte kunna skämta om feminism. Det är en no go-zone för henne. Det var därför jag blev ställd. Jag har aldrig varit med om att någon misstrott mig för mina värderingar tidigare.
Är du feminist?
– Ja, jag anser mig vara feminist och tror starkt på jämlikhet. När mamma var ute och snickrade så fixade pappa i köket. Man gör det man vill, något annat har aldrig funnits på världskartan.
Så Susanna fick fel intryck av dig?
– Ja, hon satte mig nog i ett fack, om man uttrycker sig så klumpigt betyder det nog vanligtvis för henne att man är en mansgris. Det blev jättejobbigt vinklat i programmet.
Det sistnämnda försöker han ändå att ta med ro.
– De hade nog inte så mycket annat material då. Det mesta vi pratade om annars var utanför kameran. Och det måste ju bli ett program.
Efter det senaste avsnittet av "Gift vid första ögonkastet" har Johan Skantz benämnts som någon som vädrar dammiga 50-talsåsikter. "Jag anser mig vara feminist och tror starkt på jämlikhet."
De senaste dagarna har okända människor hör av sig, såväl öga mot öga som digitalt.
– Face to face har reaktionerna varit mildare, det extrema är på sociala medier. Men jag tar inte åt mig för jag vet ju att jag inte är sådan. Flashback kollar jag inte, de får sålla, säger han och nickar mot sina vänner.
Hur det hela utvecklar sig mellan Johan och Susanna återstår att se. Många avsnitt väntar. Men en sak är säker – varje torsdag sitter han klistrad framför teven.
– Det är ett genuint program där folk vill träffa sin livspartner. Jag har bara sett min del och vet inte resten, det är jättespännande.