Drama
Titel: A Chiara
Visas på: Bio
I rollerna: Swamy Rotolo, Claudio Rotolo, Grecia Rotolo
Regi: Jonas Carpignano
Speltid: 121 min
Betyg: 3
Syditalienskt vardagsliv präglar en lång inledning. Hemma i soffan gnabbas tre systrar medan mamman lagar mat och pappan godmodigt griper in. I nästa sekvens firas den äldsta dotterns 18-årsdag med släkt och vänner. Dialogen tycks vara improviserad, flera familjemedlemmar är familj i verkligheten och fiktionen ligger nära dokumentären. Det är som att se en skakig hemmavideo och blir ganska segt för en utomstående. Men handlingen stramas upp och börjar engagera när en bilbomb briserar utanför huset.
Mellandottern, 15-åriga Chiara, intensivt gestaltad av Swamy Rotolo, följer i smyg hur pappan (Claudio Rotolo) försvinner i natten. Upprört försöker hon få mamman (Carmela Fumo) att förklara vad som är på gång. Via en nyhetssändning får Chiara veta att pappan är efterlyst för grova narkotikabrott. Chiaras trygga barndomsvärld rämnar – men hon växer som rollfigur, fortsätter kräva svar och nöjer sig inte med halvsanningar. Just därför saknar man att få följa hela hennes utveckling. Filmens handling gör nämligen ett okommenterat hopp mot slutet och landar i Chiaras 18-årsdag, då hon är i ett helt nytt sammanhang.
"A Chiara" för tankarna till socialrealistiska filmer av bröderna Dardenne och Ken Loach. Regissören Jonas Carpignano delar deras sociala engagemang men är mer diffus när det gäller att ta ställning och att ge sin berättelse skarpa konturer. Hans film har likafullt rötter i italiensk neorealism, en rörelse under andra världskriget där filmarna skildrade de lägsta i samhället i befintliga miljöer. Filmen är den avslutande delen i Carpignanos Kalabrien-trilogi, en exposé över det moderna Italien där "Mediterranea" och "A Ciambra" är de första två. Bortsett från det geografiska området på Italiens stövelspets, trådarna till dess maffia, 'Ndrangheta, och att några skådespelare från föregångarna skymtar förbi, är filmen dock fristående.
Vid senaste Cannesfestivalen utsågs "A Chiara" till bästa europeiska film och sådant kan skruva upp förväntningarna. Men det långsamma tempot och det vaga, skissartade berättandet gör att de inte infrias. Swamy Rotolo gör dock ett fint porträtt av en ung kvinna som konfronteras med organiserad brottslighet.