True crime
Linda Segtnan
Åttonde huset: Till åminnelse av en flicka
Albert Bonniers förlag
"Jag är på väg att slukas av mörkret. Jag orkar inte mer. Vill inte skriva om det här mer." Linda Segtnan ropar ut sin frustration i "Åttonde huset", boken i vilken hon tränger under huden på aktörerna i skånska Perstorp den majkväll 1948, då nioåriga Birgitta Sivander gick in i skogen och slogs ihjäl. Av vem vet ingen.
I korta kapitel driver författaren händelserna framåt, både de som utspelades i Perstorp för mer än 70 år sedan och de som pågår i hennes egen omöjliga vardag som otillräcklig småbarnsmamma. Författaren hånar sig själv för att hon avfärdar alla stollebrev till polisen fast hon själv använder tarotkort, dröm, astrologi och medier för att hitta sanningen. Mordutredare vill hon inte vara, bara mamma och hämnare. Små, mestadels kusliga bilder understryker textens fasa.
"Åttonde huset" presenteras som faktalitteratur. Jag kallar den roman. Linda Segtnan ger nämligen mer än fakta; hon går in under skinnet på förtvivlade föräldrar och på barn och tonåringar som far illa och hon utlämnar hänsynslöst sig själv. Däri ligger bokens nerv.
En majkväll 1948 går alltså Birgitta Sivander till Perstorps idrottsplats för att avkräva sin storebror Karl sin cykel. Han övertalar henne att få behålla den resten av kvällen. Det blir hans livs vånda, berättar han för Linda Segtnan. Karls minnen hör till bokens hörnstenar. Den där kvällen går Birgitta upp i skogen. Snart ligger hon död och gömd i ett dike. Skallgångskedjan hittar hennes träskor och sedan hennes kropp.
Linda Segtnan levandegör hur ingen först egentligen var orolig, hur jägmästaren som fann Birgitta började skaka där han stod vid diket och hur bilderna av avtrycken i diket av den flyende Birgittas strumpklädda fötter fortsätter att förfölja henne. Bengt Sommer, 14-år, grips som huvudmisstänkt. Obegripligt försvinner andra misstänkta ur utredningen. I tragedins smärtpunkt krossas familjerna Sivander och Sommer.
Barns skyddslöshet, inte minst mot samhället, är ett av bokens teman. Skyddslös är också Sam, författarens lille pojke, som inte får plats i sin mammas värld sedan hon blivit gravid med hans lillasyster och samtidigt låter sig uppslukas av mördade Birgitta. Vad starkt och naket Linda Segtnan skildrar detta.