Roman
Jerker Virdborg
Cirkelns fyra hörn
Albert Bonniers förlag
Vad vet vi egentligen om vår historia? Och finns det någon mening i att försöka slå fast vad som är sant? Den senare frågan har för många ett självklart svar. Likväl tycks vikten av källkritik och att skilja på lögn och fakta förbises på både sociala medier och bland politiker. Jerker Virdborgs roman blir närmast en gestaltad påminnelse om förtjänsterna i ett kritiskt förhållningssätt. Stilen är klar och distinkt medan berättelsen är undanglidande. Det finns med andra ord en diskrepans mellan den stilistiska exaktheten och handlingsförloppets många tolkningsmöjligheter, som om författaren vill säga: var på er vakt, allt är kanske inte vad det verkar.
Huvudpersonen Per har fått en present av sin far: En guidad rundtur i Stockholm med namnet "Cirkelns fyra hörn". Varför den heter så eller varför han fått presenten är oklart. Turen visar sig i alla fall ske i ett Stockholm som är närmast öde och försänkt i dimma. Den historia som förmedlas av rösten på en surfplatta är ibland motsägelsefull. Fynden som Per då och då gräver upp med hjälp av spade och metalldetektor är också lite för fantastiska för att äktheten ska kännas given. Längs vägen hittas bland annat Olof Rudbecks verk "Atlantica" som 1697 påstås ha slängts ut från det brinnande slottet Tre Kronor. Pers far avslöjar under turen saker om både sitt eget och sonens förflutna, men avslöjandena väcker bara fler frågor. Han säger sig bland annat ha varit gift innan han träffade Pers mor.
Risken med en sådan här berättelse är att den blir för labyrintisk, att läsaren tröttnar på dess irrgångar. Men Jerker Virdborg lycka hålla intensiteten uppe, dels genom sin stilistiska säkerhet, dels genom ett tydligt spänningsmoment som driver läsningen framåt. Det vi får veta om Stockholms historia är annars inte riktigt så "okänt" som förlagets presentationstext påstår. Däremot finns klara förtjänster i skildringen av till exempel branden på slottet Tre Kronor, då stora delar av det svenska riksarkivets samlingar brann upp, liksom i den frivilliga rivningen av Klarakvarteren nästan 300 år senare. Alltihop knyts till diskussionen om självförståelse, minne och identitet. Ämnen som i vår tid, där verklighetens konturer dallrar, har blivit mer aktuella än vad de först kanske verkar.