Desperat hemmafru går med i hemligt abort-nätverk

Vibbarna från det omvälvande året 1968 är starka i "Call Jane" om den tidens illegala aborter i USA.

Joy Griffin (Elizabeth Banks) går med i ett hemligt abort-nätverk som leds av en karismatisk Sigourney Weaver i "Call Jane".

Joy Griffin (Elizabeth Banks) går med i ett hemligt abort-nätverk som leds av en karismatisk Sigourney Weaver i "Call Jane".

Foto: Noble Entertainment

Recension2022-11-24 12:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Drama

Titel: Call Jane

Visas på: Bio

I rollerna: Elizabeth Banks, Sigourney Weaver, Chris Messina

Regi: Phyllis Nagy

Speltid: 121 min

Betyg: 3

Året är 1968 och det jäser omkring Joy Griffin på Chicagos gator med demonstrationer och upplopp. Joy, gestaltad av Elizabeth Banks, ser undrande på vad som sker inifrån sin hemmafrububbla. Men då hon själv tvingas till ett jobbigt beslut inser hon att den manligt dominerade omvärlden inte vill hjälpa henne.

På ett förnedrande möte med sjukhusledningen får hon veta att någon medicinsk abort inte beviljas, trots att hon är sjuk och kan dö av sin graviditet. Aborter var olagliga i USA vid den tid då filmens verklighetsbaserade handling utspelas. Lösningen finner Joy på en lapp vid en busshållplats: "Ring Jane".

Nätverket som hjälper oönskat gravida kvinnor, och där alla som är med kallar sig just "Jane", har en karismatisk centralfigur som spelas av Sigourney Weaver. Skådespelaren som blev feministikon som rymdmonsterbekämpare (och ofrivilligt befruktad av monstret) gestaltar här en tuff, samhällsengagerad ledare, feminist ända inpå linnet närmast kroppen. Här ska kvinnor hjälpas utan fördömanden eller frågor.

Listan med hjälpsökande är lång och hjärtskärande. Men klassmotsättningar finns djupt rotade i nätverkets verksamhet. De kan nämligen inte hjälpa kvinnor som inte kan betala. Doktorn som utför aborterna vill ha ett ordentligt arvode för vad han gör. Joy bestämmer sig för att försöka ändra på denna ordning.

"Vilket fint handlag du har med kvinnor", säger doktorn till Joy. "Du borde bli sjuksköterska!"

"Varför inte doktor?" svarar Joy.

"Call Jane" är en upplysande och lågintensivt underhållande historielektion och miljöerna är väl så detaljrikt sextiotalistiska som i något avsnitt av tv-serien "Mad men". Det är med fasa blandad med fascination som man ser hur begränsande livet var för kvinnor i USA och Västvärlden för bara några decennier sedan. 

Filmens slut är dock lite väl gryningsrosigt, i synnerhet när vi nu sitter med den allra senaste utvecklingen i abortfrågan på hand. USA:s högsta domstol beslöt 1973 att aborter var skyddade i grundlagen. Det har nu upphävts i en grisblink då denna domstol har fått en mer konservativ sammansättning. "Call Jane" blir således också en viktig påminnelse om att fri- och rättigheter är något som ständigt måste bevakas.