IrlÀndskt med Quilty: RÄbarkat, muntert och magiskt

Döden, ond och brÄd, ligger alltid pÄ lut i de gamla irlÀndska folksÄngerna. Oftast till muntra toner och i snabb takt.

IrlÀndska folkmusikspecialisterna i svenska Quilty firar 30 Är som band tillsammans med Irlands legendar, mandolingurun Andy Irvine. TurnépremiÀr begicks pÄ Eskilstuna teater.

IrlÀndska folkmusikspecialisterna i svenska Quilty firar 30 Är som band tillsammans med Irlands legendar, mandolingurun Andy Irvine. TurnépremiÀr begicks pÄ Eskilstuna teater.

Foto: Pressbild

Recension2023-03-15 13:35
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Musik

Quilty och Andy Irvine

Andy Irvine, mandolin, mandola, munspel, Dag Westling, gitarr, banjo, tin whistle, Gideon Andersson, bouzouki, mandolin, bodhran, Esbjörn Hazelius, fiol, gitarr, Staffan Lindfors, kontrabas. SÄng: samtliga.

Scener: 

Eskilstuna teater tisdag 14 mars

Nyköpings teater onsdag 15 mars

I 30 Är har svenska Quilty botaniserat i den irlÀndska folkmusikskatten och lirat sig fram till en plats som de frÀmsta uttolkarna av den gröna öns toner hÀr pÄ vÄr sida av Nordsjön. NÀr de nu ger sig ut pÄ jubileumsturné, med premiÀr pÄ Eskilstuna teater, Àr det tillsammans med Irlands hyllade folkmusikguru Andy Irvine, suverÀn pÄ mandolin, men Àven pÄ munspel och sÄng.

Musik kan förflytta sinnen genom tid och rum, sĂ€rskilt om utövarna Ă€r sĂ„ drillade pĂ„ sina verktyg som Quilty med sĂ€llskap – och plötsligt Ă€r det inte en glĂ„mig marskvĂ€ll i Mellansverige. Snarare har vi hamnat pĂ„ samma karga plats som kombattanterna i den sĂ€regna filmen "The Banshees of Insherin", just nu aktuell pĂ„ bio. Landskapet Ă€r bedövande vackert, men levnadsvillkoren stenhĂ„rda. 

Antagligen Ă€r det i sprickan dĂ€remellan den irlĂ€ndska folksjĂ€len tvingats odla fram sin galghumoristiska instĂ€llning till tillvaron. Vad kan man göra annat Ă€n att skratta Ă„t elĂ€ndet, typ. Hur som helst avspeglar sig den rĂ„barkade instĂ€llningen i mĂ„nga av sĂ„ngerna. 

Qulity ger oss nĂ„gra hintar om innehĂ„llet inför varje lĂ„t och det Ă€r en bra förutsĂ€ttning för att man ska hĂ€nga med nĂ„gorlunda i de drastiska, burleska och emellanĂ„t nattsvart sorgliga svĂ€ngarna. 

Ta bara "Tipping it up to Nancy", dĂ€r den ena maken gĂ„r till apoteket och köper gift för att göra den andre blind. Alltmedan make nummer tvĂ„ hĂ€mnas genom att se till att ettan ljuter drunkningsdöden. 

Eller varför inte den leda systern i "Two sisters" ? Hon som fĂ„r sona mordet pĂ„ sin lillasyster genom att kokas i –  eh - bly...

Men hÀr finns ocksÄ massor av ackumulerat vemod: som i sÄngen om Napoleon dÀr Ànkan sörjer sin man som tvingats ut att dö i krig. Och i "A prince among men", sonens hyllningen till kolgruvearbetaren som slet livet ur sig i under jorden för att hans barn skulle fÄ studera och slippa bryta kol.

BerÀttelserna ger en sÀrskild dimension, men nÀr Quilty och Andy Irvine kommer loss sÄ rymmer tonerna lika mycket som texterna.

Magiskt Ă€r ett utnött ord – men det fĂ„r Ă€ndĂ„ bli kvĂ€llens betyg. Även utan Guinness.