Romantik/Komedi
Titel: What's love got to do with it?
Visas på: Bio
I rollerna: Lily James, Shazam Latif, Emma Thompson
Regi: Shekhar Kapur
Speltid: 110 min
Betyg: 3
Minns ni brittiska romcoms guldålder då filmer som "Notting Hill" och "Love actually" gjordes? Det var för ungefär två decennier sedan och genren verkar ha sovit törnrosasömn sedan dess. Men i den här överraskande rara filmen förenas brittiska kvickheter, "wit", återigen med lättsamt filosoferande runt kärlek och romantik, kryddat med feminism. Lite otippat att allt detta skulle finnas i en film som har ett arrangerat pakistanskt bröllop som nav i berättelsen.
Zoe (Lily James) är dokumentärfilmare och hennes gode vän Kazim (Shazad Latif) är läkare. De har vuxit upp som grannar, delat hemligheter och erfarenheter i en trädkoja mellan familjernas radhus. Zoes mamma (Emma Thompson) bor kvar där och umgås entusiastiskt med Kazims stora familj. Hon vill att dottern ska hitta en livskamrat och tussar ihop henne med sin hunds veterinär (Oliver Chris). Trots att han är rena drömmen som partner går det sådär.
Kazim tänker gifta sig. På hans egen begäran och enligt hans pakistanska familjs muslimska traditioner ska det bli ett arrangerat bröllop. Eller "assisterat" som han uttrycker det. Zoe fascineras av den pragmatiska synen på parbildning. Hon tjatar sig till att få göra en dokumentärfilm om hela proceduren, från Kazims och hans föräldrars möte med äktenskapsmäklaren till det tre dagar långa, färgstarka bröllopet i Pakistan. Men det slutar förstås inte med det.
Filmtiteln har väldigt lite att göra med Tina Turners såriga hit med samma namn. Tonen i filmen är varmare. Temat med kulturkrockande romantik och uppgjorda äktenskap påminner om Josef Fares långfilmsdebut "Jalla! Jalla!" (som även den har mer än två decennier på nacken). En diskussion anas under den elegant underhållande ytan om vad romantik och kärlek är för något. Kan kärlek växa fram så småningom eller är det en grundförutsättning för att man ska lyckas leva ihop?
Med lätt hand berörs tvång, familjetryck och skuldbelägganden i dessa uppgjorda äktenskap och gamla traditioner. Men det hettar dock aldrig till och blir polemiskt vasst. Handlingen landar i mjuk konsensus som bygger på försoning, förståelse och att alla tar ett steg vidare. Och en slutkyss blir det förstås, förväntad sedan filmens början. Är det romantisk komedi så är det.