ROCK

Lolita Pop

Royal K100,  Eskilstuna

 Istället rullar Lolita Pops höstturné nu fram som ett formidabelt segertåg över landet.

Det är nästan 30 år sedan bandet slog igen butiken, musikerna gick åt olika håll 1991, men publiken har inte glömt. 

Hur skulle det ha gått till? Vi talar trots allt om det band som var störst i Sverige innan Kent klev in på banan. 

Inför Eskilstunakonserten var trycket så stort att arrangörerna fått byta från liten källarlokal till stor källarlokal för att rymma alla som saknat Karin Wistrands distinkta röst alldeles för länge och dessutom längtat sig blå efter att få gunga loss till Booberg och Söderbergs kvidande gitarrer.

Längst fram vid scenkanten välkomnades lolitorna av den sorts fans som kan sjunga med i varenda textrad -  Wistrand sa att hon nästan blev lite generad över entusiasmen. Men knappast besvärad, för scenvanan sitter i, hon är lika självklar och vig som på Universum i Umeå 1983. Och gitarrerna pratar på med varandra lika tajt som förr, den ena har dessutom dragit upp två världsstjärnor sedan sist (Benkt Söderberg är pappa till systrarna Söderberg i First Aid Kit). 

Ringrosten har bitit förvånansvärt dåligt på Lolita Pop, det är drag från låt ett och rakt igenom hela spelningen. Som de för övrigt har svårt att avsluta. Trots flera extranummer ger sig publiken inte förrän de går upp på scenen en vända till.

Kultstatusen är inte att ta miste på. Lolita Pop har för evigt skrivit in sig i den svenska rockhistorien.