Magistral gitarrafton med Mårten Falk

Musik från spansk och engelsk renässans liksom barock mest, spelat på fyra olika typer av gitarr var den brokigt glimrande musiksupé som bjöds publiken på Åsgård i Mariefred om torsdagsaftonen.

Recension2016-06-24 15:56
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Välkände gitarrmaestron Mårten Falks konserter är högst raffinerade tillställningar, antingen han spelar antik eller samtida musik. Hans repertoar är enorm!

Kortare stycken av Narvéz, Mudarra, Fuenllana och Dowland var alla klingande klenoder från den fjärran renässansen, överdådigt tolkade, medan musik av
Sanz,Visée och Bach blev barockens bidrag till konserten. En sonat av Wikmanson blev kvällens svenska inslag. En eloge för greppet att spela svensk musik i sällskap med de internationella namnen!

Falks sobra strängaspel avslöjade en brusande briljant teknik, läckra dynamikeffekter och ett smakfullt rubatospel. Framförs musiken sedan på instrument som vihuela,
luta, barockgitarr och wienklassisk dito,då får publiken en alldeles extra musikupplevelse. Skillnader i klang och uttryck är häpnadsväckande stor! Att behärska fyra olika instrument på en och samma konsert tillhör det mycket imponerande!

Falk guidade musiken med mosaiartade musikhistoriska anekdoter, vilket gav en pikant
inramning till musiken. Överdådigt klingade Bachs magistrala,välkäna chaconne, ett verkligt mästarprov, vilket Falk med bravur serverade sina lyssnare, ett av barockens
storverk,ett opus för habitueer.

Konserten var den första i sitt slag på Åsgård i Mariefred, där man som lyssnare imponerades av den förstklassiga akustiken i konsertsalen liksom Åsgårds storslagna arkitektur. Gärna återkommer man som lyssnare till denna förnämliga konsertsal!