Konsert
Eskilstuna Symfoniorkester med kör tolkar Kent
Text och musik: Jocke Berg
Arrangemang: Henrik Nordström
Körledare: Kella Naeslund, Kitte Ström
Dirigent: Bo Johansson
Solister: Emilia Utter, Johanna Brun
Plats: Stiga sports arena, Eskilstuna
När jag gick över Kanonhusholmen och den lilla bron över Eskilstunaån på väg mot Munktellstaden på lördagseftermiddagen, brusade vattnet som en älv i vårflod. Men det jag fick uppleva i Stiga sports arena en stund senare var bra mycket mäktigare och lika mycket en del av Eskilstunas historia och själ som vattendraget.
Där bjöd Eskilstuna symfoniorkester och en kör med sångare från hela landet på en konsert helt baserad på Kentlåtar som avslutning på kulturkonventet Folk och Kultur.
Minst 2 000 personer hade kommit för att få uppleva Kents ikoniska rockmusik klassisk tappning, med 200 musiker och sångare på scenen.
Även om Kent använt både stråkar och körer i sina skivinspelningar och deras låtar ofta framförs i kyrkor och av körer, tror jag att det publiken fick uppleva gav en helt ny dimension till Kents musik.
Visst blev det lite rundgång i körens mikrofoner och dirigentens medhörning kanske var lite si och så i början av showen, men när tekniken kom på plats var det bara att njuta av de välbekanta sångerna.
Två sångsolister medverkade i föreställningen. Johanna Brun från Strängnäs och Emilia Utter från Flen. Johanna Brun är mer av en popsångerska med starkt, personligt uttryck. Hon sjöng bland annat "Gravitation" i en avskalad version som andades fransk chanson.
Men eftermiddagens stora utropstecken var ändå Emilia Utters version av "Om du var här". 27-åriga Emilia har precis avslutat en masterutbildning i sång i London med sikte på att bli operasångare. Hennes sopran och fantastiska närvaro och dynamiska sätt att använda sin vackra röst tog andan ur publiken.
Det man hoppas nu är att få uppleva den här konserten igen – och då i en konsertlokal där akustiken jobbar med musikerna i stället för emot dem.
Bästa låtarna:
"Om du var här" med Emilia Utter som sångsolist – jag lovar – ingen var oberörd av hennes tolkning av en av Kents bästa låtar.
"Sverige"/"999", med orkestern och Kentkören – magiskt slut i bästa Händel-stil.
"Andromeda" med orkestern och Kentkören, fungerade som ett återkommande tema i konserten – klockrent val med stark Eskilstunakoppling.