Stand up comedy
Fredrik Lindström
Support: Isak Wahlberg, Eric Hansen (på söndagen Eric Hansen och Elin Almén)
Royal, Eskilstuna
Med en svada som troligen saknar motstycke i den svenska humoreliten kom Fredrik Lindström till Eskilstuna och gjorde tre utsålda stand up-föreställningar om att fylla 60, vara singel och inte riktigt känna sig hemma i samtidens ideal.
Men innan Fredrik Lindström kom upp på scenen skulle publiken värmas upp av två så kallade förkomiker.
Eric Hansen är en 57-årig svenskamerikan bosatt i Eskilstuna, som har gjort några framträdanden på de lokala stand up-scenenrna på senare år. Han har en säregen, lite malande och entonig stil, som trots att allt han säger låter instuderat, faktiskt funkar och vinner i längden. Kanske för att hans skämt ofta handlar om kulturkrockar mellan Eskilstuna och New York, eller faktiskt är genuint roliga.
Nummer två att trissa upp stämningen på lördagen var Isak Wahlberg, en ung komiker från Stockholm som tycks lita på sin "sköna snubbe"-personlighet och sin förmåga att interagera med publiken. Det funkar helt okej.
Men med Fredrik Lindström på scenen höjs dock nivån på alla plan. Hans stand up är smartare, roligare och levererad med högre energi och närvaro.
Ämnena han tar upp är standard för svenska medelålders komiker. Fredrik Lindström har fyllt 60 år, är singel och skämtar om att dejta med hjälp av Tinder och att vara förälder.
Han är betydligt roligare när han ikläder sig rollen som stofil som inte riktigt går i takt med samtiden eller kommer med skarpa iakttagelser om mänskligt beteende.
När han ondgör sig över vilka namn dagens småbarn får av sina föräldrar och hur bortklemade svenska barn är och hur vi känner oss tvungna att åka på en supertråkig heldagsutflykt till Gränna, då kommer de spontana applåderna.
Självklart får publiken också en lång och uppsluppen drapa om dialekter och språk. Hemmapubliken älskar att höra hur gnällbältets diftonger fötts ur någon sorts mänskliga urläten och hur stöddigt det låter med stockholmsdialekt.
Det går undan. Infallen och utvikningarna kommer i en strid ström. Det känns understundom som om han drar hundra skämt i minuten. Först när Lindström tar en tio sekunders paus för att öppna en vattenflaska hinner publiken andas.
Hade hans framträdande vunnit på att dra ner på tempot en smula? Kanske hade det inneburit att Fredrik Lindströms särprägel som komiker gått förlorad. Lindström är trots allt som bäst när han går loss, tänker högt och skrattar åt sina egna skämt.