Östgöta kammarkör gästade Björkviks kyrka under söndagen Stenhammarkonsert.
På den vackra kyrkbacken med utsikt över en vik av Yngaren var marken täckt av gula lönnlöv, men snart syntes nästan inget av dem på grund av trängsel av bilar och människor. Den nystartade föreningen Kultur i Yngarebygden hade gjort det igen och arrangerat en konsert som var utsåld sedan länge. Den här gången med ett program ägnat åt 150-årsminnet av Sveriges kanske största kompositör, Wilhelm Stenhammar.
Aftonens stora dragplåster var Elin Rombo, men hon hade sällskap av flera musiker och sångare: Östgöta kammarkör, pianisten Martin Virin och violinisten Anders Kjellberg Nilsson. Dessutom medverkade Kultur i Yngarebygdens konstnärliga ledare, Christina Hörnell, som presentatör och dirigent för kören.
Själva kyrkobyggnaden spelade även den en roll i programmet. Den har koppling till Wilhelm Stenhammar på så sätt att det var kompositörens far, arkitekten Per Ulrik Stenhammar som ritade den sedan Björkviks ursprungliga kyrka brunnit ner 1869. 1875 stod den nya kyrkan färdig. Per Ulrik Stenhammar var även musiker och tonsättare, och konserten inleddes med att Östgöta kammarkör sjöng hans psalm "Kors och krona".
Resten av programmet ägnades helt åt Wilhelm Stenhammar och innehöll såväl körstycken som sånger, pianoverk och verk för violin och piano.
Kvällens pianist, Martin Virin fick ge järnet i det känsloladdade Molto appassionato ur "Tre fantasier för piano op 11". Därefter blev det ännu mera känslor tillsammans med Anders Kjellberg Nilsson och hans violin, i "Andantino ur "Två sentimentala romanser op 28:1".
Violinisten Anders Kjellberg Nilsson spelade i Björkviks kyrka.
Men Elin Rombo, som sjöng sammanlagt nio sånger med texter av Albert Theodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding, Bo Bergman och Johan Ludvig Runeberg, stal showen.
Elin Rombo, sopran och hovsångerska från Katrineholm sjön musik av Wilhhelm Stenhammarr i Björkviks kyrka.
Hennes storhet som artist handlar om så mycket mer än den makalösa rösten. Inte många kan som hon förmedla känslor av smärta inför tidens flykt och åldrandet, eller ladda sånger med den humor som kvävs för att blåsa bort mossa från ord skrivna i en tid då den manliga blicken på unga flickors skönhet och samhällets krav på samma flickors kyskhet var temat för poeterna.
Det fanns mycket att glädjas åt i Björkviks kyrka denna regniga och blåsiga söndagseftermiddag. Förutom musiken också insikten om att Sörmland har fått en ny kulturförening med muskler och kunskap att arrangera riktigt bra konserter.