Roman
Mohsin Hamid
Den siste vite mannen
Övers. Ylva Mörk
Natur & Kultur
Mohsin Hamid studerade ekonomi vid Harvard och Princeton och bodde i New York och London innan han 2009 återvände till sitt hemland Pakistan. Då var han en litterär stjärna med den uppmärksammade debutromanen "Nattsvärmare" (2000) och Booker-belönade "Den ovillige fundamentalisten" (2007) bakom sig – en bok som 2012 också blev film.
Nya romanen "Den siste vite mannen" är uppseendeväckande bra trots sin bräckliga konstruktion, nämligen att den vita befolkningen i ett samhälle en i taget blir mörkhyade. En av de första är Anders. Utom sig låser han in sig och vet inte vad han ska ta sig till. När han väl måste ut känner han hotet. Samtidigt väcks frågan: Är han densamme sedan hans hud blev mörk? Anders tvingas inse att han förändras i takt med att världen ser annorlunda på honom.
Utifrån Anders reaktioner tar Mohsin Hamid upp vad som sker i ett samhälle där den dolda rasismen växer. Själv har Anders trott sig trevlig när han tilltalat mörkhyade som om de vore hundvalpar. Författaren lyckas därtill skildra det subtila i en växande kärleken mellan två unga människor, och han vidrör ögonblicket då man står inför en dödsmärkt förälder och plötsligt inser att man är älskad, trots att man svek dennes drömmar. Inte minst tar Hamid upp livets stora orättvisa, där förlusten och döden hänger över människan och försoningen ligger i att hösten inte går att hejda på sin väg mot våren och fjärilarna. Kärleken och döden sig lika hur världen än vrids.