Hur var det att bo i en statarlänga? Eller att växa upp i 1950-talets nybyggda Fröslund? Och hur kom Närjeholmes egnahemsförening till?
Om det kan man läsa i senaste numret av lokalhistoriska tidskriften Eskilskällan som tar upp bebyggelse, hus och hem i Eskilstuna under århundradena ur en rad olika aspekter.
Bostadsbrist, trångboddhet och låg bostadsstandard drogs Eskilstuna stad med redan i början av 1800-talet. Inflyttningen från landsbygden var stor och bostäderna få.
Försöken att komma till rätta med problemen har varit många och skiftande genom åren. Efter mitten av 1900-talet gjorde modern byggnadsteknik det möjligt att bygga storskaligt och snabbt. Bostadsområdet Årby är ett av exemplen på detta.
Hus och hem, bostäder och boende är också temat för året upplaga av Arkivens dag som hålls över hela landet under lördagen den 14 november. I år genomförs dagen på grund av coronapandemin helt och hållet digitalt. Två föreläsningar på temat finns tillgängliga på nätet, liksom en digital utställning.
Stadsantikvarie Anna Götzlinger berättar under rubriken "Hur bodde vi då?" om vad arkiven kan berätta om Eskilstunas bostäder.
Tryggve Lundh, ordförande i hembygdsföreningen S:t Olofs gille i Torshälla, tar sig an livet och boendemiljön i Bergströmska gården.
Både föreläsningar och utställning kan följas på Facebook.com/eskilskallan under perioden 14-27 november.