En traditionell stadsfestival består i grova drag av två komponenter. Stadsbor som vill roa sig, umgås och ta en pilsner. Stämningsförhöjare i form av sångare, musiker och gycklare att förundras över. Lägg till det en konferencier som håller ihop hela härligheten och ser till att alla tittar åt samma håll samtidigt.
Allt detta fanns på plats när Låt Live Leva drog in i Eskilstuna med en lång rad kompetenta artister på programmet. Ett baskoncept som funkar över hela landet, men utbyggt med Eskilstunavinkel – utfrågning av lokala nöjesprofiler.
Enda kruxet var att de två spåren aldrig riktigt möttes. Antingen hade man tonat in kanal ett, eller annars höll man sig till tvåan.
Fullt med folk på stan i den ljumma kvällen, knappt en enda ledig stol vid bord och barer. Men få satt klistrade vid de storbildsskärmar som fanns uppsatta på ett antal av stadens hak. I början av kvällen pågick dessutom en fotbollsmatch med AFC – en sändning som på sina håll slog ut Låt Live Levas inledning.
Publiken inne på Gränden fick sig en exklusiv spelning av hög kvalitet. Artister som inte lät sig påverkas av det minimala formatet utan öste på som de proffs de är.
Själv såg jag andra delen hemma vid datorn och helhetsintrycket är en suveränt bra kväll. Men också att en stadsfestival är någonting helt annat. Längtan efter livet pre-Corona växer sig allt större för varje vecka som går.
Digital festival – ett lovvärt initiativ. Men ändå lite känslan av: "Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två."