Konsert
"Muntra fruarna i Windsor"
Av: William Shakespeare 1602
Adapterad till opera av: Otto Nicolai 1849
Regi: Andrea Hagman.
Sångare: Ebba Stahre, Emelie Kroon, Magnus Tjelle, Martin Enger, Mattias Nilsson, Carl-Johan Falk, Olga Öhlund, Alexander Nordwall, Tanja Soininen, Magnus Billström, Petra Engström Haraldsson.'
Vid flygeln: Henrik Löwenmark.
Dans: Barn från Eskilstuna dansakademi.
Scenografi: Eva och Kjell Lovén.
Kostymör: Birgitta Lovén.
Maskör: Jannicke Marmorin.
Marknad: Patrik Uhlmann.
Det kan vara tröttsamt att vara konsument av underhållning 2022. Allting verkar skapas för att upplevas på små skärmar. Levande underhållning blir allt ovanligare i ett mer och mer digitaliserat samhälle.
Därför är det en fröjd att kunna resa tio, femton minuter norr om Eskilstuna för att förlora sig i en alldeles magisk värld där opera, humor och sångglädje utspelar sig på vad som måste vara en av landets just nu vackraste scener.
På Skensta teater har eldsjälen Lars Tull byggt om en gammal lada till en alldeles förtrollande teatersalong. I dunklet sipprar ljuset in genom de gamla plankorna i fasaden. I taket hänger kristallkronor, och runtom i salen står bio- och teaterstolar (som Lars Tull hämtat från olika teatrar och biografer i landet) i prydliga rader.
Redan innan de första tonerna musik fyller salen är man tagen av hur vackert allting är, och i takt med att föreställningen rullar på växer känslan av att regissör Andrea Hagman tillsammans med sin ensemble här har lyckats skräddarsy en upplevelse där innehåll och plats liksom går hand i hand. Ladan med dess kringliggande åkrar (under premiären badandes i gyllene sensommarljus), dess rustika inre och dess fina scenografin gör lika stort intryck som den sylvassa ensemblen och de duktiga dansarna från Eskilstuna dansakademi.
Utan att avslöja för mycket av handlingen räcker det med att säga att den panke lurifaxen Falstaff kommer till stan i ett försök att förbättra sin kärleksmässiga och ekonomiska situation genom att förföra två kvinnor. Han sänder kärleksbrev till fru Ford och Page, som efter att de förstått sig på hans sluga plan bestämmer sig för att spela honom ett spratt. Handlingen är rolig och fartfylld, samt ett nästan tre timmar långt bevis på att det går att bokstavligt talat sjunga publiken igenom en 400 år gammal historia utan att det någonsin känns enformigt.