Hon vill inte peka på några särskilda risker med hur systemet fungerar i dag och menar att det inte finns några rätt eller fel, men säger samtidigt att det är svåra saker det handlar om.
Frågan om barn och ungas möjligheter att ta del av sin vård via 1177 Vårdguiden aktualiserades i förra veckan. 16-åringars rätt att få läsa sin e-journal ligger i linje med både föräldrabalken och barnkonventionen.
‒Det som är viktigt i sammanhanget är att det är barnet som är patienten här och patienten har rätt till information, delaktighet och dialog. Enligt många aspekter ska barn och unga med stigande ålder och mognad få mer ansvar för sina liv. Men jag tror att det är bra att se över och värdera systemet och göra en slags prövning för barnets bästa. Det är ett ständigt utvecklingsarbete för alla hur vi ska samverka i ett informationssamhälle.
Diana Bornstein Welff, verksamhetschef för barn- och ungdomskliniken i Sörmland ser ett problem i att systemet exkluderar tonåringar. Det skapas ett glapp för barn mellan 13 och 15 år, i och med att förälderns ombudsfunktion försvinner på barnets 13-årsdag, men barnet samtidigt inte får rätt att läsa sin journal förrän vid 16 år. Åren mellan 13 och 15 kan alltså varken förälder eller barn få automatisk tillgång till barnets e-journal.
‒Man måste diskutera det här. Hur balanserar vi till exempel mellan att ge tonåringar med diabetes mer ansvar för deras egen sjukdom, i takt med deras mognad, med principen om att de inte får tillgång till sin egen journal? Det måste ses över, säger Diana Bornstein Welff, men tillägger att det fortfarande är möjligt för vårdnadshavare att få ut papperskopior på journaler.
‒Man ska ha klart för sig att det går att göra precis som gjort ända till nu, att man kontaktar sjukvården och pratar om läkemedel och ber att få ut journaler. Det är det digitala som är begränsat.
Angående diskussionen om 16-åringars tillgång till e-journal, säger Mattias Claesson (C), ordförande i landstingsstyrelsens hälsovalsberedning, att frågan tas på allvar.
‒Vi ska lyssna från politikerhåll. Den personliga integriteten väger tungt och det kan ofta handla om en bedömning från fall till fall. Det finns många avvägningar att göra, förtydligar han.
Samtidigt känner han sig trygg i de underlag som tagits fram och ligger till grund för hur systemet fungerar i dag, säger han.
‒Sedan är det en teknisk utveckling som gått jättefort och det finns många olika situationer man kan hamna i när det gäller information digitalt.
När det gäller Monica Brunstedts oro kring att 13-åringar får för mycket ansvar när föräldrar tappar sin ombudsfunktion på 1177 Vårdguiden, ser han inga större risker med att barn får tillgång till sin läkemedelslista och kan sköta delar av sin vårdkontakt på nätet.
‒Det krävs ju en läkare för att skriva ut recept och man måste fortfarande vara myndig för att hämta ut dem.
Han pekar också på att 13-åringar får börja utföra jobb med enklare uppgifter och att unga i den åldern får börja ta mer ansvar för sina liv på flera sätt i samhället.
Däremot tror Mattias Claesson att glappet som uppstår för 13-15-åringar, då varken föräldrar eller barn kan läsa barnets e-journal, är något som bör ses över.
‒Jag kan inte säga om det rätt eller fel, om det är meningen eller en medveten konsekvens. Det är något man får titta på, säger han.