Ta en internationellt prisbelönt mörk 90-talskomedi om manlig vänskap, sätt den i händerna på Edward af Sillén, hyllad och folkkär manusförfattare och regissör till allt från Melodifestivalen till succéfilmer som "En underbar jävla jul". Besätt enaktarens tre roller med några av Humorsveriges mest namnkunniga gängmedlemmar, Johan Rheborg och Henrik Schyffert från Killinggänget och Per Andersson från Grotesco. Den som hade befarat att detta på förhand givna succékoncept skulle bli ett teaterns Babels torn kan tagga ner. Föreställningen "Art", som hade premiär på Rival på lördagen är ett gediget bygge, med murbruk av kompetens, smarthet och tajming. Roligt och relevant är det också.
"Art" handlar om Sebastian, Ivan och Markus som är vänner sedan många år. Tre medelålders män, med egna familjer och yrkeskarriärer (okej, Ivans karriär har kanske inte blivit som han tänkt sig) som fortfarande ses regelbundet. Att vänskapen har varit viktig för dem alla tre är uppenbart, men som i alla långa relationer kompliceras känslorna av insikter om vännernas mindre älskvärda sidor, och minnen av händelser där någon betett sig mindre bra. Dessutom har de tre utvecklats åt lite olika håll genom åren.
Sebastian, som spelas av Per Andersson tjänar bra på jobbet som läkare och har utvecklat ett starkt intresse för modernistisk konst, arkitektur och inredning. Han namedroppar gärna konstnärsnamn och svänger sig med termer som "monokrom" och "dekonstruktion". Nu har han köpt en målning, helt vit, för 650 000 kronor.
Detta är mer än vad den konservativa och mer cyniske Markus, (Johan Rheborg) klarar av. Han kallar målningen för "vit skit" vilket sårar Sebastian. Den tredje vännen, Ivan (Henrik Schyffert) försöker medla, och blir då beskylld av både Sebastian och Markus för att vara ryggradslös. Alla som någon gång ingått i en vänkrets på tre känner igen sig.
En parallell handling är att Ivan ska gifta sig och befinner sig i en social härdsmälta där fästmön, mödrar, fäder och styvmödrar pressar honom från olika håll. Henrik Schyffert imponerar i långa, roliga haranger, där pjäsen plötsligt växlar karaktär blir mer som en klassisk hollywoodsk bröllopskomedi, där bruden och brudtärnorna bytts ut mot medelålders män.
Perspektiven skiftar hela tiden. Publiken får möta de tre vännerna tillsammans, två och två och var och en för sig där de redogör för sina känslor och analyser av läget.
"Art" är en mycket ordrik pjäs. Allt är uppe i luften och publiken behöver inte tänka särskilt mycket själv. Och även om Edward af Sillén i sin översättning och bearbetning har uppdaterat manuset till nutid så osar hela föreställningen 90-tal.
Per Andersson är fantastiskt som den lätt överlägsna snobben Sebastian, och Johan Rheborg gör en djupt mänsklig gestaltning av Markus, som inte är helt lätt att tycka om, medan Henrik Schyffert vinner publikens sympati och skratt med sin charmige Ivan.