I dag har 16 000 personer i Sverige skyddade personuppgifter hos Skatteverket, det vill säga sekretessmarkering, kvarskrivning eller nya personuppgifter. Bland dessa finns många kvinnor, och ibland även barn, som lever under hot av en man.
Nu visar en undersökning från Socialstyrelsen att Eskilstuna kommun är en av de städer i Sverige som inte har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras så att dessa inte röjs. Och Eskilstuna är långt ifrån att vara den enda kommun som inte har en rutin. Så är nämligen fallet för två tredjedelar av de tillfrågade kommunerna.
Men Lena Söderqvist Määttä, enhetschef inom socialförvaltningen på Eskilstuna kommun, säger att en skriftlig rutin kommer att vara klar under hösten.
– Det stämmer till viss del att vi inte har en rutin, men vi som alla myndigheter styrs av lagen om offentlighet och sekretess. Vi har alltså en väldigt sträng sekretess på socialförvaltningen och oavsett om vi har egna riktlinjer eller inte, skyddar vi alla lika mycket som alla andra kommuner gör. Just nu håller vi på att samla rutiner för våld i nära relation så vår egen rutin är snart klar, säger hon.
På Kvinnojouren Moa i Eskilstuna berättar verksamhetsledaren Therese Jacobsson att Eskilstuna kommun har bra rutiner angående skyddade personuppgifter.
– Vi är förvånade över att de inte har något rutindokument eftersom vi upplever att de har stor respekt och kunskap kring de här frågorna. Att de inte har ett skriftligt dokument kring detta är ingenting som vi har märkt av, säger hon.
Strängnäs kommun har en skriftlig rutin för att inte röja skyddade identiteter vid våld i nära relationer trots att svaret till Socialstyrelsen blev ett nej 2018, menar Daniel Eriksson, samordnare för våld i nära relation hos kommunen. 2017 hade Strängnäs svarat ”ja” på Socialstyrelsens fråga.
– Vi har svarat fel och jag vill korrigera detta, vi har en rutin, säger han.
Hos Flens kommun har man inte svarat på Socialstyrelsens undersökning men Elleonor Kjellström, enhetschef för individ och familj, berättar att en rutin finns vad gäller våld i nära relationer.
– Vi har ingen rutin just på min enhet, men kommunen har en skriftlig rutin för personuppgifter. Och när det gäller våld i nära relationer har vi flera skriftliga dokument, bland annat ett för just personuppgifterna, säger hon och fortsätter:
– Vi lämnar aldrig ut personuppgifter utan vi journalför i vårt säkrade datasystem. Vi kan också se vem som har varit inloggad där, säger hon.
I Sörmland har Katrineholm, Nyköping och Trosa också skriftliga rutiner. Och varken Flen, Eskilstuna eller Strängnäs har sett att personuppgifterna har röjts ifrån socialförvaltningen någon gång.
– Jag har arbetat här i åtta år och kan inte komma ihåg att det skulle ha hänt, säger Elleonor Kjellström.
Men Olga Persson, generalsekreterare på Unizon, ett riksförbund som samlar 137 kvinno- och tjejjourer, säger att det finns brister i Sveriges kommuners rutiner.
– Vi delar den bilden som Socialstyrelsen ger i öppna jämförelser, brister finns i hur man behandlar skyddade personuppgifter. Vi kan inte veta säkert hur personuppgifterna röjs, om det är på grund av en kommun eller en annan instans, men det är klart att de röjs i vissa fall.
Hur kan rutinerna förbättras?
– Skatteverket skulle kunna utveckla arbetet och komma med nationella riktlinjer för alla instanser. Det är viktigt att informationen om hur kommuner kan agera sprids.
Hon menar att när skyddade personuppgifter röjs måste personerna i fråga flytta och starta ett nytt liv.
– När man har skyddade personuppgifter handlar det om att man inte ska bli hittad och inte utsättas för våld, så den yttersta konsekvensen kan innebära ytterligare våld givetvis. Det är en enorm press att leva med skyddade personuppgifter, man måste ta det på allvar, säger hon.