Möjligen blir det i värsta fall även en vars och en vabril innan bacillerna på allvar ger vika för våren. Hur som helst känner vi alla igen oss, eller våra barn, i bilderboken "Jag är inte sjuk", som kom ut lagom till vabruari-toppen. Författaren Sara Bergmark Elfgren ligger tillsammans med Mats Strandberg bakom Engelsforsserien ("Cirkeln" med flera). Hon fick stor kritikerframgång med romanen "Norra Latin" 2017 och är även dramatiker. Hon skriver också böcker för små barn, och "Jag är inte sjuk" är den tredje med samma mamma-barn-duo efter "Just nu har vi varandra" och "Nu leker vi". Även nu är det Maria Fröhlich som står för bildberättandet. Hon är även serietecknare och debuterade i USA för sex år sedan med en serie baserad på en Neil Gaiman-novell.
Men nu gäller det "Jag är inte sjuk" där huvudpersonen ska fira lördag med att gå på kusinen Novas kalas. Men det är något som inte stämmer. Barnet har ont i både halsen och resten av kroppen, nyser och fryser – men säger inget till mamma. Det är ju kalas på gång. Vem vill missa fiskdammen och berget av marsipan?
Så småningom upptäcker mamman att barnet är brännhett av feber. Det blir inget kalas. Barnet gör sitt bästa för att streta emot och rymma, men däckar till slut med händerna på ytterdörrens handtag. Det blir till att krypa ner i sängen igen. Och där händer det grejer. I varje fall i barnets huvud; när de värsta feberdrömmarna slår till samtidigt som frossan, då går färden till ett vinterlandskap där köldens konung och festliga snögubbar lockar till kalas med en virvlande fiskdamm – som plötsligt häller ut barnet och medföljande jycken Frasse i en brännhet öken.
Författarna har i arbetet med boken dragit sig till minnes barndomens feberdrömmar och skapat en rolig berättelse med hög igenkänning. Inte minst när det gäller ilskan över den dumma sjukdomen, en ilska som barnet tar ut på paketet som ska slås in och som trilskas. Som en klippa vid barnets sida står, genom både verklighetens sjukdomsförnekelse och feberäventyrets resor, den trygga hunden. Utan Frasse skulle säkert drömmarna bli lite väl otäcka, och den tryggheten tror jag att den lilla läsaren tycker om att känna. Sara Bergmark Elfgren berättar med barnets röst och skön fantasi som flyter över i Maria Fröhlichs bilder. Fiskar som flyger, en köldkonung som väser ut is ur munnen, en hund med solglasögon och ökensand som spiller över på golvet i ett barnrum där mamma kommer in med vatten, känns inte det som ganska schyssta feberdrömmar ändå?