TEATER
En död komikers liv - en saga om Lenny Bruce
Med: Claes Malmberg, Caroline Söderström, Eline Höjer, Johan Friberg, John Lalèr, Victoria Olmarker, Jesper Söderblom, m fl.
Manus: Fredrik Evers
Regi: Fredrik Evers
Scen: Göteborgs stadsteater, Göteborg.
Lenny Bruce tvekade inte att skämta om känsliga ämnen som religion och rasism, han drev med skenheliga prelater, svor och uttalade könsord högt. Som satiriker balanserade han hela tiden på gränsen och polisen satt inte sällan i publiken, redo att rycka ut. 1964 kastades han i fängelse anklagad för obscenitet, oanständighet och omoral.
Skådespelaren och komikern Claes Malmberg är på många sätt självklar i rollen som Bruce när Göteborgs stadsteater nu sätter upp sagan om hans liv. Malmberg har tajmingen, närvaron, mimiken, men också tillgång till det allvar som behövs för den i grunden tragiska historien om Leonard Schneider, uppväxt i en judisk familj i New York, död i en överdos 41 år gammal.
Manusförfattaren och regissören Fredrik Evers fick upp ögonen för Lenny Bruce som ung student på Teaterhögskolan och har grunnat på historien sedan dess. När han fick Claes Malmberg att intressera sig för titelrollen tycks det inte funnits någon återvändo. Sagan om komikern som slogs för att ordet i alla lägen måste få stå fritt har blivit till en på många sätt storslagen föreställning där egentligen ingenting, absolut ingenting fattas. Här bjuds levande musik, sång, dans, en fantasifull scenografi och fantastiskt skådespeleri, inte minst som sagt av Claes Malmberg som Lenny, men också av Caroline Söderström i rollen som hans fru, strippan Honey.
Och därutöver en göteborgsk touch av ett slag som är tämligen svårbegripligt om man inte själv hör hemma på "Bästkusten". För det vilar, högst medvetet tycks det, lite "Kålle och Ada" över partierna med sjungande räkor och glada kaniner, inslag som känns fullständigt främmande mot den mörka fond som var Lenny Bruces liv.
Det blir spretigt när en saga vill greppa över så mycket: vara både musikal, buskis och bärare av ett allvarligt budskap om vikten av yttrandefrihet.
Ett annat problem är att det som provocerade på 1960-talet knappast längre får ens en ögonbrynshöjning, åtminstone inte utanför det amerikanska Bibel-bältet. Det hade varit lättare att förstå sprängkraften i Lenny Bruce som satiriker om sagan vågat sig på att bryta något nutida tabu.
.