Så växte Eskilstuna ur sitt rådhus

Varför finns det en gata i Eskilstuna som heter Rådhustorget? Gatan är bara 200 meter lång och sträcker sig från Rådhusbron till Ruddammsgatan. Visserligen är den lite bredare ner mot ån än vid korsningen med Ruddammsgatan, men vaddå torg? Och var är Rådhuset?

21 januari 2017 19:52

I många hundra år var Eskilstuna en liten stadsbildning längs Köpmangatan. Först när staden fick sina stadsprivilegier 1659 och Rademachers smedjor byggdes, började en stad byggas i det som idag utgör Eskilstuna centrum. Så blev området runt Köpmangatan med sina hantverkare och handelsmän den Gamla staden, medan nybyggarsamhället för järn-, stål- och metallförädlingen på andra sidan ån blev Eskilstuna Fristad.

Köpmangatan ledde från fallen vid Tunafors in mot Johanniterklostret, som låg ungefär där Slottskolan ligger idag. Längs denna pilgrimsled och handels- och hanverksgata anlades tidigt ett torg som öppnade sig ner mot ån i väster. I början av 1700-talet byggdes ett rådhus vid torget. Ett halvsekel senare flyttades det längre österut för att göra torget större och rymligare. Från den tiden kallades torget för Rådhustorget. Eller som Abraham Hülphers konstaterar i sin presentation av Eskilstuna stad år 1783: ”Rådhuset, som med Torn war uppsatt 1702 wid det midt i Staden belägne Torg, blef 1768 der flyttadt mera i öster på beqwämligare plats.”

Den Gamla staden höll på sina urgamla rättigheter med Rådhuset och Rådhustorget i mitten. I Fristaden såg man Fristadstorget som sitt naturliga centrum. Det gick till och med så långt att kungen år 1837 sökte medla genom att fastslå att torghandel skulle vara tillåten på bägge torgen.

Knappt hundra år senare hade det gamla rådhuset tjänat ut och arkitekten J. F. Åbom fick i uppdrag att rita ett nytt. Men trots att han hade ritningarna färdiga 1843 dröjde det ända till hösten 1851 innan det nya rådhuset var klart. Den knappa kommunala ekonomin satte till att börja med stopp för bygget, men när Eskilstuna stads sparbank ställt upp med ett räntefritt lån och några andra långivare också beviljade lån, kom bygget igång under byggmästare A Wahlborgs (Wahlboms) ledning.

Det nya rådhuset innehöll både rådhus och stadens häkte. På bottenvåningen, med fönster ut mot torget, fanns vaktmästarbostad och kök för fängelset. En trappa upp, bakom höga rundbågade fönster, inrymdes rådssalen med plats för stadens 24 äldste, liksom rådhusrätten och magistraten och andra beslutande församlingar.

I den bakre delen av huset fanns stads- och häradsfängelset med ett tjugotal celler i tre våningar, varav de översta låg på vinden under låga snedtak och med fönster endast mot korridoren i huset mitt.

Fasaderna var utförda i puts med en sten-imiterande sockelvåning och slätputsad övervåning. De rundbågade fönstren var symmetriskt placerade, parvis i bottenvåningen och stora och höga i det övre planet. Fönstrens bågform återkommer i den obrutna takfoten.

I mitten av 1800-talet var inte Eskilstuna någon stor stad och det fanns endast ett fåtal kommunala organ såsom stadsfullmäktige, drätselkammare, sundhetsnämnd, fattigvårdsstyrelse, hamndirektion och brandkårsbefäl. Det mesta fick plats i det två våningar höga rådhuset. Men under 1800-talets slut växte Eskilstuna från hantverksstad till industristad. Med den ökande befolkningen och de större förväntningarna på vad staden skulle ansvara för blev rådhuset till sist för litet. År 1894 beslöt stadsfullmäktige att bygga ett nytt stadshus vid Fristadstorget och tre år senare stod det färdigt.

Den nya staden hade gått segrande ur fejden med Gamla staden om vad som var Eskilstunas centrum. Rådhuset fick stå kvar ytterligare tre decennier, det inrymde fortfarande kronohäktet, men 1926 lades häktet ned och året därpå revs huset och fick ge plats för en ny infart från de expanderande östra delarna av staden.

När Rådhuset – som bildade själva fonden på det långsmala torget – revs, försvann inte bara huset utan hela rumsbildningen. Torget var borta och blev en gata. Kvar blev bara namnet – Rådhustorget.

Husen som försvann

I en serie artiklar kommer Bengt Strandberg, arkitekt och frilansskribent, att berätta om viktiga och mytomspunna byggnader i Eskilstuna som inte längre finns.

I första delen får vi veta mer om Rådhuset.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa