I Eskilstuna har 1 808 personer eller 29 procent av de inskrivna hos arbetsförmedlingen varit arbetslösa i över två år.
Från den första januari 2024 stod det klart, etableringsjobben var på plats. Den som anställde en nyanländ eller långtidsarbetslös (mer än 24 månader) skulle bara behöva betala 7 999 kronor i månaden. Resten, upp till en inkomst på 24 447 kronor, skulle staten stå för. Men varför har vi i Eskilstuna fortfarande inte sett ett enda etableringsjobb?
Facken och Svenskt Näringsliv slog på stora trumman i mars 2018 när de först kom överens med regeringen om etableringsjobben. Det skulle bli 10 000 jobb för landets alla långtidsarbetslösa och nyanlända. Det tog parterna fyra år att teckna ett avtal. Det tog ytterligare två år för regeringen att implementera lagstiftningen och lägga en budget som inkluderade insatsen. Men, bättre sent än aldrig, 2,4 miljarder kronor skulle det bli, och jobb – en massa jobb.
Vid en första anblick låter det som en drömsituation för alla: arbetsgivaren får billigare arbetskraft, de anställda får kollektivavtalad lön och staten slipper betala lika mycket i a-kassa. För Eskilstuna – där 1 831 personer, motsvarande 30 procent av de inskrivna arbetslösa, har stått utan jobb i över två år – borde det vara en gyllene chans. Ändå har, enligt arbetsmarknadsminister Mats Persson (L), endast 32 personer i hela landet anställts med etableringsjobb — och ingen i Eskilstuna. Med andra ord, etableringsjobben är ingen succé.
Vad gick snett? Det finns ett antal krux med insatsen:
- Den första är att arbetsgivaren måste ha tecknat ett kollektivavtal. Det utesluter många mindre arbetsgivare som inte har avtal. Men kollektivavtal är ett måste för att fackförbunden ska vara med.
- För att det ska bli ett jobb måste det både finnas centrala och lokala kollektivavtal. Men när LO och Svenskt Näringsliv slöt det centrala avtalet deltog inte alla LO-förbund. Bland annat avstod Hotell- och restaurangfacket samt Handelsanställdas förbund, där många av de enklare jobben finns.
- Men även om jobbet omfattas av det centrala avtalet kan arbetsgivare, inte anställa någon med etableringsjobb om den lokala fackavdelningen vägrar teckna ett avtal.
Arbetsmarknadsministern öppnade nyligen för att avskaffa kravet på lokalt fackligt avtal. Detta för att just förenkla för arbetsgivare att använda sig av insatsen. Det vore ett steg i rätt riktning, men tyvärr är inte det tillräckligt. Viktiga fackförbund har fortfarande inte anslutit sig till de centrala avtalet.
Etableringsjobben finansierades genom att man tog pengar från en annan arbetsmarknadsinsats, nystartsjobben. De har blivit färre och etableringsjobben lyser med sin frånvaro.
Etableringsjobben har dessutom finansierats genom neddragningar av en redan fungerande insats, nystartsjobben. Nystartsjobben är en subvention på arbetsgivaravgiften för inkomster upp till 20 000 kronor. De kan användas för att bland annat anställa nyanlända eller arbetslösa som har gått utan jobb i mer än tolv månader. Insatsen infördes av Alliansen och har uppgått till ca 20 000 arbetstagare årligen fram till 2023. Från december 2023 till december 2024 minskade nystartsjobben med cirka 23 procent nationellt, likaså i Eskilstuna.
Resultatet blev, att Eskilstuna inte fick några etableringsjobb och förlorade 121 nystartsjobb på köpet. Etableringsjobben var parternas svar på subventionerade anställningar. För enskilda arbetsgivare och arbetstagare är det mindre viktigt om parterna känner sig trampade på. När rådande arbetslösheten är den högsta på tre år, borde regeringen sluta dalta med parterna och tvärvända. Det går alltid att åter satsa pengarna på nystartsjobben i nästa budget.