Sverigedemokraterna ogillar mångfald och olikhet. Det är knappast någon nyhet. Men partiledaren Jimmie Åkessons senaste debattartikel i Expressen (13/5) borde få större politiska efterverkningar än den än så länge fått.
I artikeln går SD-ledaren till angrepp på den kulturella och religiösa mångfalden i Sverige, eller "mångkulturen", som han envist kallar den. Han målar upp en bild av att Sverige gått från att vara homogent, fridfullt och framgångsrikt till att vara polariserat och splittrat. I vanlig ordning kopplar han samman mångfald med brottslighet – särskilt skjutningar, sprängningar och mord. Hur han dragit dessa linjer är ett mysterium.
Att Sveriges invånare länge haft olika kulturella och religiösa bakgrunder glömmer han gärna bort. Det finns stora skillnader mellan de olika landskapen. Kulturen i Skåne skiljer sig mot den i Dalarna, och för att inte tala om den i Norrlands inland. Samerna och tornedalingarna har länge behandlats illa av stat och övrig befolkning, men har tusenåriga rötter i de geografiska områden som idag utgör Sverige.
Ovanpå det kan man lägga invandringen. Sverigefinnarna är numera en självklar del av landets befolkning. Både Eskilstuna och Katrineholm hade under lång tid stor arbetskraftsinvandring från Finland. Romerna har funnits i Sverige sedan tidigt 1500-tal och judarna sedan sent 1700-tal. Under 1900-talet har vi även haft inflyttning från sydamerika och Balkan, både som flyktingar och som arbetskraftsinvandrare. Mångfald och invandring hör helt enkelt Sverige till.
Och hur väl överenstämmer Jimmie Åkessons bild av Sverige med verkligheten? För inte så länge sedan var allvarliga fylleslagsmål på krogar och stickvapensmord i både lägenheter och villor det som gav tidningsrubriker. Den sortens utbredd superi och våld har det blivit mindre av. Räkna där till hur illa många kvinnor och barn behandlades av makar, fäder och samhället i stort. Inte allt detta är utrotat, men det rimmar illa med Åkessons guldskimrande bild av landet och befolkningen.
Sverige ska givetvis pressa tillbaka de knark- och gängrelaterade skjutningarna och sprängningarna vi sett den senaste tiden. Och att det dödliga våldet (både dråp och mord) det senaste årtiondet legat på en något högre nivå än årtiondet innan är illa. Liksom att det är illavarslande att skjutvapen nu blivit vanligare vid dödligt våld än stickvapen och knogar.
Polisen ska ha de resurser och verktyg de behöver för att motarbeta den sortens brottslighet. Socialtjänst och skola måste också ha förutsättningarna att hålla unga människor borta från knark, våld och gäng. Civilsamhällets betydelse ska inte heller underskattas. Men inget av detta nämner Åkesson. Det är snarare ett tjurigt staplande av ord utan sammanhang, rim eller reson.
Sverige är inte problemfritt. Det finns invandrare, och deras barn, som i praktiken låsts in i flera utsatta områden. Men orsaken till det stavas inte kultur. Undermåliga skolor i dessa områden och höga trösklar till arbetslivet är sådant som försvårar verklig etablering. Inte heller ska man underskatta den stigmatisering många invandrare utstått. I sådan jordmån kan kriminella lättare slå klorna i en del unga genom förljugna löften om rikedom och respekt. Allt detta behöver motarbetas.
Men det är ingen seriös politiker som vill att det ska vara så. Även om Åkesson påstår något annat. Att gasta osammanhängande om "mångkultur" och "massinvandring" hjälper inte – det stigmatiserar och fördärvar bara. Dessutom: Att människor inom samma landsgränser har olika sedvänjor är inget problem. Det är ett resultat av att människor är olika. Och i ett fritt samhälle måste också dessa olikheter få komma till uttryck.
Och visst finns det brister i svensk integrationspolitik. Men vilken värld lever Åkesson i? De senaste årtiondena har allt fler och större andel av utrikesfödda kommit i jobb. Det betyder inte att det saknas saker att göra. Att få fler invandrarkvinnor från familjer med starka hemmafruideal snabbare i jobb är en sådan konkret sak. Men bilden av att Sverige skulle vara ett brinnande inferno på grund av mångkulturen stämmer inte.
Niklas Otto Olsson är politisk redaktör på Katrineholms-Kuriren (ob lib)