I nästan alla jämförelser mellan kommuner eller regioner syns hur olika de är i ålder, inkomster, arbetsmarknad och sociala förhållanden. Jämfört med flertalet grannlän, särskilt Stockholmsregionen, har Sörmland sedan gammalt ett svagare socioekonomiskt läge.

Inte minst märks det i sjukvården. Arbetsbördan i förhållande till befolkningens storlek är tyngre än i andra regioner. Detta kompenseras dock påfallande väl av kostnadsutjämningen mellan regionerna. Klyftorna i vårdresultat är inte alls sådana som de varit om skillnaderna i ålder, andelen med kort utbildning och ensamstående med barn haft fullt genomslag.

Det här bör man ha i minnet, även efter resultaten i Öppna jämförelser för trygghet i kommunerna i fråga om olyckor och brott. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör sådana jämförelser på en mängd olika områden. Ofta visar sig de större bristerna finnas på andra håll än i de frågor som förekommer mest i rikspolitiska slagväxlingar.

SKL har vägt samman fyra områden där det finns riktig statistik. Resultaten är inte behagliga i Nyköping, Flen och i viss mån Eskilstuna. För hela länet, utom Vingåker och Oxelösund, är det slående att de anmälda våldsbrotten är fler än de förväntas vara i kommuner av dessa slag.

Förutom våldsbrott redovisas anmälda stöldbrott, bränder i hus samt olyckor som lett till inläggning på sjukhus. Den första och den sista av dessa faktorer ges mycket större vikt än de båda andra, då de medför större samhällsekonomiska kostnader.

Det är bara delvis som socioekonomiska skillnader förklarar det hela. Att Nyköping sammanvägt hamnar sämre än Eskilstuna och klart sämre än Katrineholm och Strängnäs är notervärt. Det verkar delvis bero på vårdkrävande olyckshändelser.

Polis och andra instanser behöver tänka extra på att underlätta för Flen. Kommunen har så mycket positivt att erbjuda i bostadsmiljöer och natur. Den borde inte i fråga om anmälda våldsbrott ligga på en nivå så hög som den hårt kriminalbelastade Stockholms stad, där inte bara fylleribråken kring krogarna är koncentrerade till citykärnan.

Bland anmälda våldsbrott är skjutningarna i gangsterkretsar, alltså det som det talas oupphörligt om i riksmedierna, en ganska liten andel av det totala antalet. Till stor del handlar det i stället om misshandel och om sexualbrott av olika slag. Antalet anmälningar är dessutom inte alltid ett bra mått på hur många brott som begås eller som klaras upp.

Men siffrorna även i Sörmland understryker betydelsen för tryggheten av områdespolisers arbete och brottsförebyggande insatser av alla slag. För alla de fyra måtten i SKL:s jämförelse hör dessutom alkohol till den väl bekanta problembilden.

Bränder, vanligen i bostäder, kräver omkring hundra liv varje år i Sverige, något som uppmärksammas mycket mindre än trafikolyckor och mord med skjutvapen. Ett positivt resultat för Sörmland är att i SKL:s jämförelse ligger nästan alla kommuner på normal eller bra nivå. Ett undantag är Katrineholm. Antalet bränder där har visserligen minskat och ligger inte dramatiskt högt, men ändå högre än väntat. Det kan kommunledningen behöva grunna på.