Det mer angelÀgna möter ofta det segare motstÄndet och de mer krystade bortförklaringarna. I miljöhÀnsyn och klimatpolitik finns det rikligt med exempel pÄ det.
VÀxthusgaserna som har klimatpÄverkan Àr fÄ till antalet men kommer frÄn en mÀngd olika kÀllor och verksamheter. Priset pÄ deras skadliga effekter bör vara högre för de gaser som Àr mest klimatpÄverkande i förhÄllande till utslÀppt volym.
Ett ton metanutslÀpp bör beskattas hÄrdare Àn ett ton koldioxid. Teknik som oskadliggör metan respektive koldioxid genom att fÄ bort dem ur atmosfÀren bör frÀmjas med negativ skatt pÄ motsvarande nivÄ.
LÀnder behöver dra Ät samma hÄll. Parisavtalet och det digitala toppmötet om klimatpolitiken som Joe Biden nu arrangerar handlar mycket om detta. Likabehandling av utslÀppskÀllor, oberoende av vilken verksamhet de finns i, ökar effektiviteten.
Men det Àr ocksÄ dÀr motstÄndet ofta intensifieras. Flyget Àr ett tÀnkvÀrt exempel. En förÄldrad men av mÄnga intressen omhuldad internationell konvention förbjuder det mest rationella, skatt pÄ sjÀlva flygbrÀnslet efter dess kolinnehÄll. EU har dock fÄtt in en del flyg i sin utslÀppshandel, som sÀtter pris pÄ koldioxidutslÀpp. Men en avsevÀrd ovilja finns att ta flygets förhÄllandevis stora klimateffekter pÄ allvar. Svenskars flygande, till allra största delen utomlands, kan sammantaget vara jÀmförbart med hela den fossildrivna delen av den svenska personbilstrafiken.
FlygfrÄgorna i Sverige Àr ocksÄ tecken pÄ hur hÄrt det kan blundas för att de Àven berör klimatpolitik. Se till exempel bevarandet av det illa förlusttyngda flygfÀltet i VÀsterÄs, illusionerna om att fÄ nÄgot liknande i Eskilstuna samt Ànnu en debattomgÄng om Bromma i Stockholm.
Men det större problemet handlar om mer Ă€n flyg. Riktig prissĂ€ttning av klimatskadliga utslĂ€pp behöver fĂ„ genomslag över alla sektorer â sĂ„ att fossila brĂ€nslen trycks tillbaka ganska snabbt medan investeringar i mĂ„nga slags klimatneutrala alternativ fĂ„r stor omfattning. Detta kan inte lyckas bra utan en lĂ€gsta godtagbar miljöskattenivĂ„ för fossila brĂ€nslen, Ă€ven i de delar av ekonomin som ligger vid sidan om det pris som EU:s utslĂ€ppsrĂ€tter sĂ€tter för energisektorn och industrin.
Inte minst handlar det om fossilgasen, som i stora delar av Europa anvÀnds för husuppvÀrmning och varmvatten. KoldioxidutslÀppen Àr visserligen mindre Àn om pannor eldas med stenkol. Men utvinning och transport av fossilgas Àr förknippad med lÀckage av metan till atmosfÀren.
ĂndĂ„ finns ett stort tryck för att stoppa en effektiv lĂ€gsta miljöskattesats pĂ„ all fossilförbrĂ€nning i EU. Samma tryck finns att fĂ„ gaseldning klassad som âhĂ„llbarâ â nĂ€r det gĂ€ller vad finansmarknaderna bör rĂ€kna till det âgrönaâ. I den sistnĂ€mnda frĂ„gan har underligheterna varit flera. Bland annat har försök gjorts att sĂ€tta etiketten âicke lĂ„ngsiktigt hĂ„llbartâ pĂ„ biobrĂ€nslena i svensk fjĂ€rrvĂ€rme â det som möjliggjort att denna blivit nĂ€stan helt fri frĂ„n stenkol och olja.
En annan risk med denna planerade âtaxonomiâ för gröna obligationer och andra kapitalplaceringar Ă€r hur den kan missbrukas. Den kan bli Ă€nnu en undanflykt frĂ„n det lĂ„ngt viktigare â att kapitalsatsningar styrs Ă„t klimatvĂ€nligt hĂ„ll genom att priset pĂ„ de skadliga utslĂ€ppen inte lĂ€mnar stora luckor för icke miljöbeskattad fossilförbrĂ€nning.